Alternativet till Wikipedia

Författare: Master Sida 23 av 35

E-sport

E-sport är varken nytt i begreppet eller i utövandet. Det har blivit en allt vanligare term som ofta dyker upp i media och i dagligt tal och text, men det är få som faktiskt vet vad det betyder och hur stor utövningen faktiskt är.

E-sport - Total War Arena - Gamescom, 2017. Foto: Dronepicr. Licens: CC BY 2.0, Flickr.com

Total War Arena – Gamescom, 2017.Foto: Dronepicr. Licens: CC BY 2.0, Flickr.com

Vad är e-sport?

E-sport är begreppet för elektronisk sport, det vill säga en sport som tar plats i en virtuell miljö på en dator, spelkonsol eller mobil. Det myntades i Sydkorea på 90-talet och har sedan dess vuxit och blivit en term som används i hela världen. Det finns flera olika spel inom e-sport, precis som det finns olika grenar inom friidrott. Oavsett spel finns det ett högt utvecklingstak, vilket innebär att det är svårt att bli ”färdig” inom e-sport och utvecklingen sker hela tiden i takt med att det kommer nya spel.

Hur stor är e-sporten?

E-sport har vuxit markant sedan starten och anses vara en av de snabbast växande sporterna. Industrin värderades nyligen till 1,6 miljarder kronor och denna summan förväntas dubblas de kommande åren. Uppgifter visar att ca. 190 miljoner människor följer eller spelar e-sport mer än fyra dagar i veckan. 29 procent av dessa är kvinnor och man har sett en tydlig ökning av både kvinnliga tittare och spelare.

2017 var e-sporten lika stor som amerikanska NHL och NFL sett till publikantalet och redan 2015 uppgick publikantalet till 190 miljoner. Den här utvecklingen har lett fram till att det också finns betting på olika typer av eSportodds. De vanligaste betting-formerna är matchvinnare, turneringsvinnare och live-betting och de största tävlingarna är bland annat Major League Gaming, Intel Extreme Masters, The International och Dreakhack.

Vanliga spel

Det finns flera e-sporttitlar  som spelas på olika plattformar, men de allra populäraste är i dagsläget DOTA 2, League of Legends och Counter-Strike: Global Offensive (förkortas ofta som CS:GO). Den sistnämnda har blivit Sveriges nationalsport inom e-sport och det har funnits flera svenska mästare, varav Emil ”Heaton” Christensen är en av de mesta framstående. Både League of Legends och Dota är gratis att spela och tillhör MOBA-genren. CS är i sin tur ett skjutspel i första person. Andra populära spel är Heartstone, FIFA, Starcraft 2 och Street Fighter V.

Dota2 VLVe. Foto: Djandyw.com. Licens: CC BY 2.0, Flickr.com

DOTA 2, VALVe. Foto: Djandyw.com. Licens: CC BY 2.0, Flickr.com

Framtiden för e-sport

Det är en spännande framtid som väntar för e-sportare. Under 2019 kommer det svenska Riksidrottsförbundet att rösta om huruvida sporten ska räknas som en idrott i Sverige. I dagsläget är e-sporten inräknad i ett tjugotal nationella och internationella idrottsförbund världen över. Anledningen till att e-sport inte har räknats in tidigare är för att man i Sverige har stadgan att en ska idrott räknas som en fysisk utmaning.

Huruvida e-sport är fysiskt ansträngande eller inte måste fortsätta att diskuteras, trots att mätningar visar att e-sportare gör upp emot 400 knapptryckningar i minuten samtidigt som de tar strategiska beslut.

Till sommar-OS 2024 i Paris kan e-sport komma att bli en uppvisningssport, vilket det tidigare i år var i asiatiska spelen (som är ungefär som europamästerskapen). I takt med att ny teknik släpps utvecklas även sporten och det finns mycket som väntar i framtiden.

Text: Extern skribent

Relaterat

Vetenskapskollen (logo). Källa: svd.se

Vetenskapskollen, SvD om populärvetenskap

Vetenskapskollen (logo). Källa: svd.se

Logo. Källa: svd.se

Svenska Dagbladet startade sommaren 2016 Vetenskapskollen där Emma Frans som är doktor i epidemiologi ges utrymme för hennes perspektiv på aktuella frågor. Frans undersöker olika påståenden i press och TV samt ”snackisar” i sociala medier. Hennes ambition är att utifrån sitt kunskapsläge nå diverse slutsatser om hur allmänheten bör relatera till vetenskap, påståenden, sensationella nyheter, forskningsrön och kunskapsorienterade debatter.

Hon arbetar med ”kollen” som en populärt skriven artikelserie i Svenska Dagbladet.

Kritik mot Vetenskapskollen

Vetenskapskollen har sedan den startade granskats av allmänheten, oberoende aktörer och experter. Strålskyddsstiftelsen menar att Vetenskapskollen förvillar i strålsäkerhetsfrågor, vilket stiftelsen skrivit om. Annan kritik handlar om att Emma Frans utnyttjas av industriella intressen för att vittvätta dessa intressen i flera sakfrågor genom att alltför ytligt och snabbt bedöma komplicerade vetenskapliga frågor och forskningsrön.

Externa länkar

Relaterat

Forskning

Forskning eller vetenskapligt studium är en aktiv, planmässig och metodisk process som bedrivs av forskare för att få nya kunskaper och öka vetandet. Begreppet ’forskning’ används även för att beskriva hela samlingar av information om ett speciellt ämne och används i dagligt tal för vetenskapligt arbete.

Forskning finansieras ofta av statsmakterna via dess myndigheter.

Viktiga är också insamlingar, bidrag från oberoende organisationer, fonder och privata finansiärer som inte har något intresse av att lägga beslag på forskningsresultaten för egen vinnings skull. Även ett företag, exempelvis ett läkemedelsföretag, kan bedriva och finansiera forskning.

Grundforskning kan med tiden leda fram till tillämpad forskning. Man kan också dela in forskningen i naturvetenskaplig sådan och samhällsvetenskaplig.

Målet med forskningsprocessen är att utveckla ny kunskap, som i sin tur kan anta tre olika former:

  • Utforskande forskning, som formulerar nya problem
  • Konstruktiv forskning, som utvecklar lösningar till ett problem
  • Empirisk forskning, som testar en lösning genom empiriska bevis

Vad är grundforskning?

Grundforskning har som primär målsättning att öka kunskapen och teoretisk förståelse för de ingående variablerna. Grundforskning drivs av forskarens nyfikenhet och intresse. Den utförs ofta utan någon praktisk målsättning men kan dock resultera i oväntade upptäckter som kan ge upphov till praktiska tillämpningar.

Grundforskning lägger grunden för ytterligare forskning som i längden ska ge upphov till kunskap som kan tillämpas på något i praktiken. Med andra ord finns det ingen garanti för att grundforskning inom en kort tidsperiod ger upphov till tillämpningar, vilket har medfört att forskare har svårt att finansiera grundforskning.

Exempel på frågeställningar i grundforskning:

  • Kan strängteorin ge fysiken en universiellt förenande teori?
  • Hur fungerar arvsmassan?

Sida 23 av 35

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén