Vetapedia

Alternativet till Wikipedia

Sökresultat: ”ekonomi” Sida 1 av 10

Ekonomiska resultat efter spelregleringen

I januari 2019 införde Sverige ett nytt licenssystem som ersatte det tidigare statliga monopolet på pengaspel. Den nya spelmarknaden har lett till ökade skatteintäkter till Sverige, men spelbolagen rapporterar in minskade intäkter under årets första kvartal.  

Nya siffror från Skatteverket och Spelinspektionen visar att intäkterna från Sveriges totala spelmarknad uppgick till 6 miljarder kronor det första kvartalet 2019. Resultatet omfattar både landbaserade spel och spel på nätet. Siffrorna är baserade på deklarationer från företag med svensk spellicens och är preliminära. Enligt den nya lagen måste spelbolag med svensk licens deklarera en gång i månaden under hela året. Resultatet kan därmed justeras när mer data finns att tillgå.

Spelinspektionen noterar att det inte går att jämföra resultatet med det första kvartalet år 2018 eftersom det var innan den nya spellagen trädde i kraft. Flera aktörer som arbetade i den svenska spelbranschen skattade inte i Sverige och därför var siffrorna lägre än idag när spelbolag med svensk licens räknas med i resultatet.

Siffrorna visar att Sveriges reglerade spelmarknad genererade en nettoinkomst på 3,5 miljarder kronor under det första kvartalet 2018. Nettoinkomsten är spelarnas insatser minus vinster. Svenska Spels statligt ägda lotteri och monopolet på landbaserade spelmaskiner genererade en inkomst på 1,4 miljarder kronor medan ytterligare 234 miljoner kronor kom från Svenska Spels fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol.

Trots att det inte går att jämföra resultatet 2019 med 2018 föreslår siffrorna att den nya spellagen har fått svenskarna att kanalisera spelare till lagliga alternativ. Den totala summan på 6 miljarder för den reglerade spelmarknaden under det första kvartalet 2019 är högre än den totala inkomsten från både licensierade och olicensierade aktörer under det första kvartalet 2018. Under den perioden kom 4,1 miljarder kronor från den reglerade marknaden och 1,6 miljarder kom från företag som var registrerade utomlands men aktiva på den svenska spelmarknaden. 

Spelbolagen tappar intäkter

De stora spelbolagen som verkar i Sverige har stora inkomstförluster sedan den nya spellagen började gälla i januari 2019. Analysföretaget Redeye har genomfört en sammanställning [SR.se] som visar att spelbolagens individuella inkomster har minskat. De fyra största aktörerna på den svenska spelmarknaden jämfördes och studien visade att intäkterna minskade med cirka 30 procent under det första kvartalet 2019.

Ekonomiska resultat efter spelregleringen. Foto och licens: Pixabay.com (free use)

Finansiella data. Foto och licens: Pixabay.com (free use)

Spelbolag måste ta större ansvar

Flera nätcasinon som finns listade på casinofeber.se var med i undersökningen. Studien visar att Global Gaming som bland annat driver Ninja Casino har minskat sin omsättning med cirka 30 procent under det första kvartalet 2019 jämfört med det första kvartalet 2018. Förlusten beror på flera förändringar som spelbolag med svensk licens var tvungna att genomföra innan deras nya spellicens beviljades. Vinstmarginalen har försämrats eftersom kundskyddet har ökat.

Den nya spellagen innebär att spelbolag måste ta större ansvar för att skydda kunder mot överdrivet och skadligt spelande.

Förlustgränser måste sättas och digitala spelautomater måste programmeras med en tre sekunders fördröjning mellan varje spelomgång. Förlustgränser gör att det finns ett tak på hur mycket varje enskild spelare kan förlora, en säkerhetsåtgärd som innebär att spelbolagens inkomster minskar.

I början på maj 2019 hade Spelinspektionen beviljat 123 licenser till 78 företag. Vid samma tidpunkt hade Spelpaus, den nationella databasen för självavstängning, 33 000 registrerade personer.

Spelpaus är en del av den nya spellagen och alla spelbolag med svensk licens måste länka till databasen för att inte bötfällas. Genom att registrera sig i databasen kan man stänga av sig helt från spel.

Skattetrycket för de svenska spelbolagen har dessutom ökat sedan årsskiftet. Idag måste samtliga bolag med svensk spellicens betala 18 procent i skatt på spelen. En annan orsak till de minskade inkomsterna beror på att Svenska Spel har startat sitt eget nätcasino och därmed tagit andelar av marknaden.

Brightmill kan hjälpa ditt företag med din gigekonomi

Gigekonomi

Gigekonomi – Brightmill. Foto: Rawpixel.com. Free image for commercial use.

GIGEKONOMI. Nya termer dyker upp hela tiden inom företagsbranschen. Det kan vara temporära trender, ny teknologi som kräver andra arbetssätt och helt nya yrken. Och sedan dyker det upp nya kulturer och arbetssätt som kan förändra hela arbetsmarknaden. Ett av dem har fått termen gigekonomi.

Brightmill hjälper företag att hitta interimschefer och kompetent personal för kortare uppdrag eller temporära arbeten. Dessa arbeten kan sedan leda till fasta anställningar men oftast är det ett slags frilansjobb där en person med erfarenheter och kompetens inom exempelvis ekonomi, hyrs in som en interim ekonomichef. Deras upplägg är en del av gigekonomin där fasta tillsvidareanställningar inte ligger i fokus.

På grund av den digitala utvecklingen och automatiseringen i samhället har nya yrken dykt upp samtidigt som många yrken sakta fasas ut och försvinner. Det är samma utveckling som man kunde se när industrialiseringen kom till Sverige på 1800-talet. Många jobb som tidigare ansågs livsviktiga och som en självklar del av arbetsmarknaden, behövdes inte längre.

Gigjobb och gigekonomi

Många branscher har också valt bort att göra “småjobb” eftersom det inte bär sig. Det är inte värt att åka ut till en villa och montera en VVS-blandare eller att hjälpa någon att borra hål i betongväggen där teven ska hänga. Sådana här småjobb har fått otrolig efterfrågan och många väljer nu att göra gigjobb, antingen på heltid eller på sidan av sin vanliga anställning. Det finns redan sajter med tusentals uppdrag som kan vara allt mellan himmel och jord: att montera ett IKEA-kök eller hjälp med bokslutet på den enskilda firman.

Förmedlade uppdrag under 2016–2017 ökade med 26 procent världen över, detta är alltså ett globalt fenomen. Det råder stenhård konkurrens mellan frilansarna och oftast hänger mycket på priset. När det kommer till större uppdrag är det dock kompetensen som får bestämma, har du spetskompetens eller lång erfarenhet inom en viss bransch blir du en eftertraktad interim eller frilansare.

Varför väljer många att arbeta så här?

Majoriteten säger att flexibiliteten är en viktig faktor samt att du får jobba med olika saker hela tiden, du fastnar aldrig i ekorrhjulet. Och för de som tar sig an de mindre uppdragen handlar det om att dryga ut inkomsten eller ett sätt att få arbete när en tillsvidareanställning är svår att få.

Text: Extern skribent

Lars Bern 10 dec 2019. Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se.

Lars Bern – författare, näringslivsprofil, samhällsdebattör

Lars Bern 10 dec 2019. Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se.

Lars Bern 10 dec 2019. Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se. Licens: fotot [högupplöst foto] är fritt att använda redaktionellt om fotograf anges och länk bifogas till denna sida på Vetapedia.se

Lars Anders Vilhelm Bern, född 21 oktober 1942 i Sundsvall, är en svensk civilingenjör, teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör.[1]

Lars Bern har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers, och disputerade 1976 på en avhandling[2] rörande matematisk modellering av rapsoljehydrering. Han har också arbetat på Volvo med utveckling av alternativa drivmedel.

Han är ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1988. Han var tidigare VD i Svensk Metanolutveckling (Volvo), AB ÅF, IVL Svenska Miljöinstitutet och Incentive samt senior adviser till ABB. Han har varit ledamot av Kungl. Vetenskapsakademiens miljökommitté. Han har varit styrelseordförande och ledamot i en lång rad svenska börsnoterade och andra företag. Han har även varit vice ordförande i Cancerfonden och ordförande i Det Naturliga Stegets Miljöinstitut.

Debattören Lars Bern

Efter en besvärlig cancersjukdom sadlade Lars Bern om från företagsledare till författare och samhällsdebattör. Han driver en blogg under namnet Anthropocene.live[7] som främst behandlar frågor rörande miljö och hälsa med drygt 10 000 besökare per dygn. Hans blogg är ofta citerad på nätet och han är ofta intervjuad i andra forum som TV-kanalen Swebbtv och nättidningen Newsvoice.

I mitten av 2014 skrev Bern en starkt kritisk bästsäljande bok om utförsäljningen till andra länder av flera av Sveriges främsta företag.[3]

Lars Bern har också skrivit den bästsäljande boken Den Metabola Pandemin där han diskuterar hur det höga intaget av processade fröoljor, olika kolhydrater och socker samt rader av miljögifter gör oss sjuka och ger oss en rad metabola sjukdomar som leder till 40 miljoner förtida dödsfall globalt per år. Han kritiserar speciellt den stora överförskrivningen av läkemedel med svåra biverkningar och då speciellt förskrivning som är baserad på felaktiga medicinska hypoteser som är motsagda av en omfattande modern forskning publicerad i ledande medicinska tidskrifter.

Under 2017 tog Bern initiativet till bildandet av Riksföreningen för Metabol Hälsa [5] som verkar för en att sprida information för att hjälpa människor att undvika att drabbas av de metabola sjukdomarna.

Bern är skeptisk till klimatalarmismen. Han ansluter till den ledande svenska klimatforskaren Lennart Bengtssons syn på klimatfrågan som den kommer till uttryck i hans bästsäljande bok Vad händer med klimatet?[6]

Bern har anlitats som föredragshållare i Riksdagen av Alliansen och Sverigedemokraterna.

Publicerade böcker

  • Uthålligt ledarskap, Ekerlid förlag (1994)
  • Strategi för naturlig tillväxt, Ekerlid förlag (1996)
  • Strategy for Sustainable Growth, IVL (1998)
  • Humankapitalisten, Ekerlid förlag (2002)
  • Svart snö, Kalla Kulor förlag (2006)
  • En gudomlig skapelse?, Fri Tanke förlag (2008)
  • Chill-out – sanningen om klimatbubblan med Maggie Thauersköld, Kalla Kulor  förlag (2009)
  • Homo Eco, Recito förlag (2010)
  • Antropocen, Recito förlag (2013)
  • Varför försvinner våra kronjuveler?, Ekerlid förlag (2014)
  • Antropocen II, Recito förlag (2015)
  • Den metabola pandemin, Recito förlag (2018)

Noter och externa länkar

  1.  ”Solidarisk handel. ”Vi röstar med plånboken”. Lars Bern vill göra rättvisemärkta varor kommersiellt gångbara”. DN.SE. 3 augusti 1997. Läst 5 december 2018.
  2.  Bern, Lars (1976) (på eng). Mass transfer and kinetics of rapeseed oil hydrogenation. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X; 188. Göteborg. Libris.
  3.  ”Varför försvinner våra kronjuveler? ”. Ekerlids Förlag 2014
  1. Lars Bern (2008). ”20 toppforskare i unikt upprop: koldioxiden påverkar inte klimatet””. Newsmill. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. Läst 5 oktober 2011.
  2. https://www.metabolhalsa.se/
  3. https://www.bokus.com/bok/9789188729262/vad-hander-med-klimatet-en-klimatforskares-syn-pa-jordens-klimat/
  4. https://anthropocene.live/

Sida 1 av 10

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén