Alternativet till Wikipedia

Kategori: Begrepp Sida 2 av 3

Vetenskap och forskning. Foto: Dariusz Sankowski. Licens: free use, Pixabay.com

Politiskt korrekt vetenskap

Politiskt korrekt vetenskap (PKV) handlar om att vetenskapen används som retoriskt vapen för att styra folkopinionen i olika sakfrågor. Ofta används företrädesvis naturvetenskapliga grenar för att påverka opinionen genom debatt.

De etablerade massmedierna granskar i princip inte alls detta fenomen. Istället anklagas de ofta för att i själva verket driva opinionen med hjälp av argument från politiskt korrekt vetenskap.

Faktaposten bör utvecklas avsevärt med förklarande text och exempel.

Sök på begreppet: ”politiskt korrekt vetenskap”

Tanketvångskollektivism

Tanketvångskollektivism tar avstamp från ett önskvärt tillstånd i den allena debatten, nämligen att få till ett tankekollektiv som bildar en eller flera sammanhängande idekollektiv.

För att sedan ta de stora språnget till tanketvångskollektivismen krävs många tanketvångsaktevister som går i fronten. En tänkare har alltså som mål att få alla att tycka samma sak och i den processen bakar man alltid in ett frågeförbudet. När väl många tanketvångsaktevister kommer samman bildas snart i samhället en tanketvångskollektivismen som alla självklart måste ingå i för att inte hamna utanför gemenskapen.

Den övergripande idén är att ta ifrån grindvakter deras antistämpeln-metod från dem, genom att vända på deras kritik mot anti-kollektivism. Säger man nej till tanketvångskollektivismen tar man även ifrån dem vapnet att stämpla motståndare som anti-kollektivister –  det vill säga de som inte vill ingå i ett tankekollektiv.

Begreppet myntades i september 2019 av Erik Forsman (1963-), Stockholm. Stämmer inte detta, meddela oss.

Faktaresistens

Faktaresistens är ett förhållningssätt som innebär att en individ inte låter sig påverkas av fakta som talar emot den egna uppfattningen som istället kan vara baserad på faktoider dvs faktaliknande fakta. Faktaresistens är en följd av konfirmeringsbias, dvs aktiviteten att söka bekräftelse på sina egna uppfattningar.

Faktaresistens förekommer inom alla samhällets uttryck. Det förekommer tex inom universitetsvärlden, vårdsystemet, utbildningssystemet, politiken, media och hos allmänheten ofta uttryckt i sociala medier. Faktaresistens uttrycks även ofta i skollitteratur, politiska policys, i redaktionella artiklar och i vårdmetoder.

En faktaresistent forskare, journalist, politiker, religiös extremist eller annan individ kan istället grunda de egna uppfattningarna på felaktiga fakta, ogrundade eller förlegade teorier, kollektivt spridda uppfattningar inom de egna leden eller ogrundade konspirationsteorier.

”Känslorna är faktaresistensens främsta bundsförvant. Den appellerar till det som känns rätt, inte vad som är sant. Den riktigt försåtliga faktaresistensen vävs in i bevisbara fakta, svår att skära ut och bevisa som lögn.” –
Den nya folksjukdomen faktaresistens, Kristian Ekenberg, DT.se

Faktaresistens uppstår ofta i den företeelse som kallas för ekokammare (echo chamber) eller filterbubbla. Exempel på en filterkammare är: det egna politiska partiet, tidningsredaktionen där du arbetar, den skola, myndighet, sjukhus eller det universitet där du är anställd.

”I min grupp tror vi så här. Kommer då någon expert som säger att det inte finns skäl att tro det, då kommer vi att slå ifrån oss det”. – Åsa Wikforss, filosofiprofessor vid Stockholms universitet, Psykologin som får oss att tro på nätlögner, SVT.se

Sida 2 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén