Master, författare på Vetapedia

Bild: WeiQi (Kina), igo (Japan), baduk (Korea). Foto: Brian Jeffery Beggerly. Licens: CC BY 2.0, Wiki Commons

Wei Qi, Igo, baduk – Brädspel

den 30 november, 2020

Go är ett strategiskt brädspel för två spelare. Det är även känt som igo (japanska: 碁), weiqi (kinesiska: 围棋) eller baduk (koreanska: 바둑). Spelet är känt för sin strategiska mångfald trots sina enkla regler.

Spelet spelas av två spelare som omväxlande placerar svarta och vita stenar (spelpjäser som idag främst är gjorda av glas eller plast) på lediga skärningspunkter på ett rutnät av 19×19 linjer. Spelets mål är att kontrollera en större del av spelplanen än motståndaren. En sten eller en grupp av stenar fångas och tas bort om den inte har några tomma angränsande skärningspunkter, vilket resulterar i att vara helt omgiven av stenar av den motsatta färgen.

Spelet uppfanns i Kina för mer än 2500 år sedan, eventuellt mycket tidigare, och är därmed det äldsta spelet i världen som fortfarande spelas på samma sätt. Spelet var länge ett nöje för den kinesiska eliten och räknades som ett av en lärd persons fyra måsten.

Textkälla: Wikipedia | Bild: WeiQi (Kina), igo (Japan), baduk (Korea). Foto: Brian Jeffery Beggerly. Licens: CC BY 2.0, Wiki Commons

Externa länkar

IQ – Intelligenskvot

Av Master

den 11 november, 2020

i Begrepp

”Intelligenskvot är en reduktionistisk metod som ämnar att försöka kvantifiera intelligens. Det föreligger mycket debatt beträffande huruvida IQ är ett ”bra” mått på intelligens. Olika omdiskuterade metoder förekommer att genom olika IQ-test försöka fastställa en individs intelligens efter en skala”. – Wikipedia

”IQ är en benämning på hur du löser problem som du inte har någon tidigare kunskap om. Har du ett IQ på över 131 klassas du som väldigt intelligent medan har du ett IQ på under 70 har du någon form av utvecklingsstörning.” – Intelligenstest.se

**Jämförelser mellan olika IQ-skalor** (Wikipedia)
Procent av befolkningen	Wechsler- skalan	Stanford- Binet	Cattell
2,2% av befolkningen har lägre IQ	70	68	52
25% av befolkningen har lägre IQ	90	89	83
Medelvärde	100	100	100
25% av befolkningen har högre IQ	110	111	116
9% av befolkningen har högre IQ	120	121	132
2,2 % av befolkningen har högre IQ	130	132	148
0,0001% av befolkningen har högre IQ	171	176	214

IQ-graf, normalfördelning

Baron von Münchhausen. Målning av August von Wille (1829–1887). Licens: public domain

Münchhausens syndrom

Av Master

den 4 november, 2020

i Sjukdomar

baron von Münchhausen. Lålning av ugust von Wille (1829–1887). Licens: public domain

Baron von Münchhausen. Målning av August von Wille (1829–1887). Licens: public domain

Münchhausens syndrom är en psykisk sjukdom som innebär att en person uppsöker sjukvård och där uppger påhittade symptom för att komma under vård. Symptomen ifråga är självförvållade (men ej självskadebeteende) eller simulerade.

Ordets ursprung

Syndromet har fått sitt namn efter den litterära figuren baron von Münchhausen på grund av dennes mytomaniska drag. I sagan färdades baronen på en kanonkula mellan olika krigsskådeplatser. Detta kommer utav att den drabbade far mellan olika akutmottagningar som ”utskjutna kanonkulor”, vilket innebär att patienterna frekvent och regelbundet besöker olika typer av vårdmottagningar.

Symptom

Till skillnad från hypokondrikern, där personen faktiskt tror att han eller hon är sjuk, är en person med Münchhausens syndrom fullt medveten om att han/hon far med osanning, och därför räknas sjukdomen som närmare besläktad med mytomani.

Bakom beteendet ligger ofta en personlighetsstörning av borderline-typ. Inom psykiatrin klassificeras Münchhausens syndrom som factitia, det vill säga sjukdomsimitering.

Syndromet är också skilt från simulering, där patienten förfalskar ett ohälsotillstånd med ett konkret vinstsyfte, till exempel för att få ekonomisk ersättning, befrias från arbete, eller kunna skaffa sig droger.

Kartläggning och behandling

Münchhausens syndrom behandlas ofta med ångestdämpande i kombination med samtalsbehandling. Sjukvården i landet patienten befinner sig i blir också ofta meddelade om patientens syndrom i förebyggande syfte, detta för att dels förhindra att vårdresurser används felaktigt, dels för att patientens syndrom inte ska stimuleras ytterligare. Münchhausens syndrom är ofta behandlingsbart och många patienter lär sig sedermera att hantera sin sjukdom i vardagslivet.

Källor

Nationalencyklopedin: münchhausensyndrom
Wikipedia

Externa länkar

Lundin, Anders; Oldenburg, Christian (12 december 2005). ”Är vi alla lurade?”. Läkartidningen (50). Arkiverad från originalet den 27 september 2007. Läst 17 september 2006.