Författare: Master Sida 15 av 35

Lars Bern 10 dec 2019. Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se. Licens: fotot [högupplöst foto] är fritt att använda redaktionellt om fotograf anges och länk bifogas till denna sida på Vetapedia.se

Lars Anders Vilhelm Bern, född 21 oktober 1942 i Sundsvall, är en svensk civilingenjör, teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör.[1]

Lars Bern har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers, och disputerade 1976 på en avhandling[2] rörande matematisk modellering av rapsoljehydrering. Han har också arbetat på Volvo med utveckling av alternativa drivmedel.

Han är ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1988. Han var tidigare VD i Svensk Metanolutveckling (Volvo), AB ÅF, IVL Svenska Miljöinstitutet och Incentive samt senior adviser till ABB. Han har varit ledamot av Kungl. Vetenskapsakademiens miljökommitté. Han har varit styrelseordförande och ledamot i en lång rad svenska börsnoterade och andra företag. Han har även varit vice ordförande i Cancerfonden och ordförande i Det Naturliga Stegets Miljöinstitut.

Debattören Lars Bern

Efter en besvärlig cancersjukdom sadlade Lars Bern om från företagsledare till författare och samhällsdebattör. Han driver en blogg under namnet Anthropocene.live[7] som främst behandlar frågor rörande miljö och hälsa med drygt 10 000 besökare per dygn. Hans blogg är ofta citerad på nätet och han är ofta intervjuad i andra forum som TV-kanalen Swebbtv och nättidningen Newsvoice.

I mitten av 2014 skrev Bern en starkt kritisk bästsäljande bok om utförsäljningen till andra länder av flera av Sveriges främsta företag.[3]

Lars Bern har också skrivit den bästsäljande boken Den Metabola Pandemin där han diskuterar hur det höga intaget av processade fröoljor, olika kolhydrater och socker samt rader av miljögifter gör oss sjuka och ger oss en rad metabola sjukdomar som leder till 40 miljoner förtida dödsfall globalt per år. Han kritiserar speciellt den stora överförskrivningen av läkemedel med svåra biverkningar och då speciellt förskrivning som är baserad på felaktiga medicinska hypoteser som är motsagda av en omfattande modern forskning publicerad i ledande medicinska tidskrifter.

Under 2017 tog Bern initiativet till bildandet av Riksföreningen för Metabol Hälsa [5] som verkar för en att sprida information för att hjälpa människor att undvika att drabbas av de metabola sjukdomarna.

Bern är skeptisk till klimatalarmismen. Han ansluter till den ledande svenska klimatforskaren Lennart Bengtssons syn på klimatfrågan som den kommer till uttryck i hans bästsäljande bok Vad händer med klimatet?[6]

Bern har anlitats som föredragshållare i Riksdagen av Alliansen och Sverigedemokraterna.

Publicerade böcker

Uthålligt ledarskap, Ekerlid förlag (1994)
Strategi för naturlig tillväxt, Ekerlid förlag (1996)
Strategy for Sustainable Growth, IVL (1998)
Humankapitalisten, Ekerlid förlag (2002)
Svart snö, Kalla Kulor förlag (2006)
En gudomlig skapelse?, Fri Tanke förlag (2008)
Chill-out – sanningen om klimatbubblan med Maggie Thauersköld, Kalla Kulor förlag (2009)
Homo Eco, Recito förlag (2010)
Antropocen, Recito förlag (2013)
Varför försvinner våra kronjuveler?, Ekerlid förlag (2014)
Antropocen II, Recito förlag (2015)
Den metabola pandemin, Recito förlag (2018)

Noter och externa länkar

”Solidarisk handel. ”Vi röstar med plånboken”. Lars Bern vill göra rättvisemärkta varor kommersiellt gångbara”. DN.SE. 3 augusti 1997. Läst 5 december 2018.
Bern, Lars (1976) (på eng). Mass transfer and kinetics of rapeseed oil hydrogenation. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X; 188. Göteborg. Libris.
”Varför försvinner våra kronjuveler? ”. Ekerlids Förlag 2014

Lars Bern (2008). ”20 toppforskare i unikt upprop: koldioxiden påverkar inte klimatet””. Newsmill. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. Läst 5 oktober 2011.
https://www.metabolhalsa.se/
https://www.bokus.com/bok/9789188729262/vad-hander-med-klimatet-en-klimatforskares-syn-pa-jordens-klimat/
https://anthropocene.live/

Agave (Agave americana). Foto: Efrain Hernandez. Licens: Pixabay.com

Agave klimaträddare och näringsrikt foder med fermentering

Av Master

den 3 december, 2019

i Naturen

NATUREN. Två femtedelar av jordytan är ökenartade eller halvtorra. Suckulenter och kaktusar klarar torra miljöer. Agave kan växa om nederbörden är minst 250 millimeter om året och temperaturen inte under tio minusgrader. Bladen, kan ta tillvara varje fuktighet i luften och rötterna den från jorden.

Text: Detta är en kunskapsartikel av Hans Sternlycke | Bild: Agave (Agave americana). Foto: Efrain Hernandez. Licens: Pixabay.com

Agave kan binda 30-60 ton koldioxid per år. Tyvärr är den oätlig, men med fermentering (anaerob jäsning) av bladen, som kan skördas efter tre år med maskiner, kan de ge ett näringsrikt och välsmakande foder. Via Organica ett jordbruk och utbildningscenter för regenerativ odling (för att återskapa mullhalten) i Guanajuato i Mexiko har utvecklat en modell för odling av agave. 86 procent av bönderna i Mexiko har ingen annan vattenkälla än nederbörden.

Juan Frias har utarbetat Modelo Zamarippa för torrområden som innebär styrt bete av får och getter i en ny solskyddad beteshage var dag kompletterat med ensilage av fermenterad agave. Agaven växer tillsammans med existerande djupt rotade kvävefixerande träd som mesquite (en baljväxt), huizache (bladkaktus), ökenironwoodträd (ett mycket hårt träslag), Wattle och andra akacior (ärtväxter). Med tio kilo agaveensilage ökar lamm kroppsvikten ett kilo. Ensilaget blir mycket billigt, 50 öre kilo.

Med 43 kilos produktion i torrvikt av biomassa per hektar och år ger det den högsta koldioxidinbindningen i världen näst efter frisk skog. Om man bara räknar med bindning av 25 ton koldioxid per hektar och år innebär innebär det på värdens 12,5 miljarder hektar torrmarker bindning av 12,5 miljarder ton kol. Det är lika mycket som hälften av våra utsläpp av växthusgaser.

Naturligt har torrmarker inte så stor trädtäckning att de uppfyller ersättningsreglerna för klimatkompensation enligt Clean Development Mechanism i Kyoto-protokollet. Men med tilläggsplantering av träd kan de göra det, och då kan också agavens stora kolbindningsförmåga räknas in i underlaget för ersättning.

Agaven har använts i tusentals år för mat, dryck, sirap och fibrer kan med de reglerna och fermentering och boskapsskötsel bli en klimaträddare och återställare av bördighet. Den behöver inte konstbevattning, inte konstgödsel ihop med kvävefixernade träd och inte växtgifter

Text: Hans Sternlycke

Casinobonus – Allt du behöver veta om olika typer av bonusar

Av Master

den 29 november, 2019

i Underhållning

Casinobonus. Foto: Stux. Licens: Pixabay.com

CASINOBONUS. Du kan fortfarande få en bonus när du blir medlem på ett casino online. De nya svenska reglerna för bonusar förbjuder inte välkomstbonusar. Det betyder att du kan komma igång med mer på kontot. Därmed är det fortsatt viktigt att hitta ett bra casino som ger den typ av casinobonus som du är intresserad av.

Bästa casinobonus för dig

Det första du behöver veta om casinobonus är att alla inte är samma sak. Det finns bonusar som ger en massa extra pengar vid din första insättning och så finns det erbjudanden som fokuserar på gratis spelomgångar, free spins. På Casinosverige.me kan du hitta olika typer av erbjudanden som finns på svenska casinon med licens.

Börja med att lära dig mer om de olika typerna av bonus för att komma fram till vad som kommer att passa dig bäst. Vid första anblick kan det ju verka självklart att mer pengar är bäst. Men så behöver det inte vara och du ska aldrig glömma bort omsättningskraven som påverkar hur smidig en bonus kommer att vara.

Matchbonusar på första insättningen

Den kanske vanligaste sorten av casinobonus som du kan få som ny spelare på ett svenskt casino är matchbonusen. Den matchar din insättning med en viss procentsats. Låt oss säga att den ligger på 100 % upp till 1000 kronor.

I det här fallet kommer du att få 1000 kronor i bonuspeng om du sätter in 1000 kronor. Om du sätter in 200 kronor får du 200 kronor i bonuspeng. Du kan inte få mer än 1000 kronor extra att spela med och så kan det finnas en undre gräns för att få bonusen. Den ligger vanligtvis på mellan 100 och 200 kronor.

Free spins som välkomstbonusar

Det finns också välkomstbonusar som bara ger dig free spins på utvalda spel. Dessa kan vara särskilt attraktiva om de gäller för spel som du är intresserad av. Ofta handlar det om mycket populära spel som du med största sannolikhet kommer att gilla.

Något som kan vara av särskilt intresse att se på är om du får free spins på ett spel med progressiv jackpott. Då har du eventuellt chansen att vinna en mycket stor summa pengar med dina bonussnurr. Det här är inte så vanligt men det händer så se alltid närmre på erbjudandet för att förstå precis vad det innebär.

En casinobonus har alltid krav

Du får inte glömma bort att bonusar alltid kommer med krav. Sedan de nya svenska reglerna för spel online infördes 2019 har det blivit striktare regler för casinon. Det betyder bland annat att du får längre tid på dig att omsätta bonusen. Tanken bakom detta är att folk som lider av spelberoende inte ska fastna i spelträsket på grund av farliga bonuserbjudanden.

Som standard brukar du ha 60 dagar på dig att omsätta din bonus. Hur många gånger du ska omsätta den beror på det casino som du spelar på. Men för exemplets skull kan vi säga att du får ett omsättningskrav på 20 gånger.

Om du maxade bonusen med 1000 kronor extra i bonuspeng ska du alltså spela för 20 000 kronor i casinot innan du kan plocka ut vinster som du vann med bonuspengarna. Det här är mycket viktigt att förstå innan du tar emot en bonus. Oavsett vilken typ av casinobonus det är! För free spins är det oftast så att det du vinner blir pengen som du ska omsätta för att få tillgång till dina bonusvinster.

Extern skribent | Läs mer om casino