Skolmedicin är en term för läkekonst som gärna utger sig för att vara baserad på ”Vetenskap och beprövad erfarenhet” (Socialstyrelsens riktlinjer) och där de flesta länder (dock inte Sverige) låter läkare svära en läkared.

”Vetenskap”

Vetenskap omfattar all forskning och kunskapsinhämtning oavsett metod. på Wikipedia avgränsas det till ”Vetenskap är sådan forskning som har publicerats i vetenskapliga publikationer.” Till detta fogas olika restriktioner om vem vilka som ska godkänna rönen för att de ska betraktas som vetenskap. Problemet blir att det rådande paradigmet avfärdar forskning som strider mot referenternas världsbild. Makten över vetenskapen bestämmer således vad som ska accepteras och vilken forskning som får medel.

”Beprövad erfarenhet”

Begreppet ”beprövad erfarenhet” förekommer i patientsäkerhetslagen och har starkt kritiserats eftersom begreppet är diffust och oklart när det gäller var gränsen går för beprövad och vems erfarenhet man syftar på. Socialstyrelsens rådgivande organ Statens beredning för medicinsk utvärdering har framhållit att det inte är ett tillräckligt stabilt begrepp och flera röster har höjts för att uttrycket skall tas bort från författningstexten.

Historik

Skolmedicin har sitt ursprung i antikens metoder för att vetenskapligt undersöka människokroppen dess skador och sjukdomar. Dess etik har formulerats av Hippokrates ed [1], Hippokratisk medicin [2] och dess värdegrund uttrycktes genom berättelser om Askleipos, läkekonstens gud [3].

”Hippokrates kallas ”läkekonstens fader”. Hans idéer om helhetssyn ligger till grund för den hippokratiska medicinska skolan och banade väg för läkaryrket som betonade hela människan.
Detta synsätt innebär en stor skillnad gentemot den atomatiserade biologiska reduktionism som sedan följde och kom att ligga till grund för västerländsk skolmedicin, överdrivet bruk av kemiskt producerade läkemedel och hårda metoder som skadar kroppen.

Hippokratisk medicin har en ödmjuk inställning till den sjuke människan och tar stor hänsyn till att stärka människans inre läkande förmåga. Den terapeutiska inriktningen där det ingick lätt massage avsåg att medverka till ”naturens läkande kraft”.

Detta ligger till grund för den läkared som läkare utanför Sverige får svära dock inte i Sverige sedan 1886 då riksdagen avskaffade läkareden. En högljudd debatt om att återinföra läkareden i Sverige har förts inom svenska läkarförbundets olika föreningar som idag har ca 85% av Sveriges läkare anslutna.[4][5]

Terminologi

Andra termer för skolmedicin
Andra termer för skolmedicin är ortodox medicin, allopatisk medicin, konventionell medicin eller västerländsk medicin.
Skolmedicin har i modern tid haft en period där den frångått helhetssynen och blivit alltmer specialiserad och uppdelad i allt mindre bitar. I samband med det har även människan och människokroppen materialiserats och fått ett rent fysiskt, biologiskt betraktelsesätt.

Wikipedia

Wikipedia nedvärderar alternativ
På Wikipedia nedvärderas holistisk medicin som folkmedicin, alternativ och komplementär medicin genom en artikel om Skolmedicin påstår att de inte är vetenskapliga.

Termen skolmedicin används vanligen som kontrast till ovetenskapliga tekniker betecknade som folkmedicin, alternativ eller komplementär medicin.(WIKIPEDIA 20150403)

Källor

Vetapediartiklar
1) Hippokrates ed
2) Hippokratisk medicin
3) Askleipos

Referenser
4) Varför svär inte svenska läkare ed? PDF
5) Läkarförbundets fullmäktigemöte 2014 Motion om läkareden bifölls LÄNK