Antonio Gramsci (1891-1937) italiensk politiker och socialistisk marxistisk filosof som var med och grundade italienska kommunistpartiet utvecklade en ickevåldsstrategi att underminera fascismen och borgerligheten. Den kan sammanfattas med listighet och går ut på att via infiltration ta över och om inte det går att skicka in mullvadar som kan härska genom att söndra eller läcka ut information.

Antonio Gramsci förordade således ett undergrävande av de institutioner som bar upp det borgerliga samhällets hegemoni. Det rörde vetenskapliga och akademiska institutioner, Public Service och de dominerande medierna, men även borgerliga politiska parter, näringslivets organisationer och myndigheter.

Taktiken fick namnet entrism: genom att utifrån en förutbestämd plan låta egna lojala medlemmar söka inträde i en annan organisation, för att där påverka och värva medlemmar till sin egen organisation, syftar till att bygga upp ett inflytande eller helt enkelt ta över den andra organisationen.

Antihumanisterna förvandlar sig till humanister
Med denna taktik skulle man komma att kapa humaniströrelsen och ersätta den med ateism, gudlöshet, materialism och rationell naturalism.

Den röda faran
Kommunistiska (stalinistiska) och trotskistiska partier bedrev entrism inom det brittiska Labourpartiet under många år efter det att Labourpartiet formellt etablerat sig som ett anti-kommunistiskt parti i början av 1920-talet. På 1940-talet och början av 1950-talet, under det kalla krigets dagar, gjordes uppmärksammade försök där kommunister via entrism försökte ta över Labour. Under dessa dagar blev det också en jakt på mullvadar inom engelska säkerhetstjänsten. Spektakulära spionavslöjanden orsakade ett tillstånd av intern misstro. Vem kunde man lita på? Även katolska kyrkan har varit (är?) utsatt.

Entrism i svensk politik

En svensk politisk organisation som varit utsatt för entrism är SSU.  På grund av anklagelser om entrism uteslöts ett stort antal SSU-medlemmar. En minoritet inom tidskriftsföreningen Offensiv  gick ur organisationen 1992 och startade istället tidskriften Socialisten, som fortfarande finns kvar inom arbetarrörelsen.

När försöket med Socialistiska partier misslyckade har man sannolikt riktat in sig på mindre partier och med den förändring som Centern genomgått under 1990 och framförallt 2000-talet pekar mycket på att de utsatts för entrism. Den nya rörelsen är en ohelig allians av marxism och extremliberalism som har sin tillväxt inom Vetenskap och Folkbildning (VoF) och Förbundet (anti)Humanisterna.