Psykopati (psyche ”själ”, ”liv” pathos ”lidande”) betecknar en störd personlighet ifråga om medkänsla och förmåga att ta hänsyn till andra. Även om det finns kriterier för denna störning finns den i Sverige inte som diagnos i någon standardiserad diagnosmanual.
Kriterierna för antisocial personlighetsstörning innehåller en ”känslokall likgiltighet för andras känslor.”
Biologisk grund
Flera bevislinjer pekar på en biologiska grund för den likgiltiga naturen hos psykopati. För de flesta människor är att bry sig om andra en viktig del i det sociala, omhändertagande och känslodrivna umgänget. Hjärnorna hos psykopater har visat sig ha svaga anslutningar mellan komponenterna i hjärnans emotionella system. Dessa försvagade kopplingar kan orsaka psykopatens oförmåga att känna djupa känslor.
Psykopater är inte heller bra på att upptäcka rädsla i ansiktet på andra människor (Blair et al., 2004). Känslan av avsky spelar också en viktig roll i vår etiska känsla. Vi finner vissa typer av oetiskt agerande motbjudande, och ansträngningen att hålla oss från att delta i dem får oss uttrycka ogillande av dem. Men psykopater har extremt höga trösklar för avsky, som kommit fram vid mätningar av deras reaktioner när de visas motbjudande bilder av stympade ansikten och när de utsätts för dålig lukt. [9]
Ytliga känslor
Psykopater, och till en viss grad, sociopater, visar en brist på känslor, särskilt sociala känslor, såsom synd, skuld och förlägenhet. Cleckley menar att psykopater som han kom i kontakt med visade en ”allmän fattigdom i större affektiva reaktioner” och ”brist på ånger eller skam.” Psykopater kännetecknas enligt Cleckley som ”känslomässigt ytliga ” och att man visar en brist på förmåga att känna skuld. Hjärtlöshet visar brist på empati med drag som kallhjärtade (”coldheartedness”). [1] (Birmbauer, Hiatt m fl)
Psykopater beskrivs också som att de har en brist på rädsla. När vanliga människor sätts i en experimentell situation där de räknar med att något ont kommer att hända, såsom en mild elektrisk stöt, eller då ett milt aversivt tryck appliceras på en lem, aktiverar hjärnan [normalt sett] ett nätverk för att handskas med rädslan och med reaktionen. Normala människor kommer också att visa en klar hudkonduktans [svett pga oro/illamående] som produceras av svettkörtelns aktivitet. Hos psykopatiska personligheter, visades hjärnans nätverk ingen aktivitet och ingen hud konduktans [svett] respons (Birbaumer et al., 2012). [1][2]
Robert Hare har beskrivit frågeområden som kännetecknar psykopati. Även om dessa är kritiserade så kan man ändå urskilja vissa mer tydliga än andra. [3][4]
• Patologiskt lögnaktig
• Bedräglig/manipulativ
• Saknar ånger och skuldkänslor
• Flackt, ytligt känsloliv
• Kall/bristande empatisk förmåga
• Parasiterande livsstil
• Kriminell mångsidighet
• Predatoregenskap. Tillgodoser sina lustar utan hänsyn till den andre. [5][6]
– ”mänskliga rovdjur som använder list, manipulation, provokation och våld för att kontrollera andra och tillfredsställa sina egna själviska behov. Med en brist på samvete och medkänsla för andra, tar de kallblodigt vad de vill ha och gör som de själva vill, och bryter mot sociala normer och förväntningar utan den minsta skymt av skuld- eller ångerkänslor”
• Förhöjd självuppfattning/grandios självbild, som uttrycker sig att allt man gör är unikt och blir man sjuk eller fängslad krävs den högsta expertis. Endast den bästa är värd att få bistå vid brottsanklagelser.
Några beteenden som ibland associeras till psykopati men som inte behöver ha med sjukdomen att göra är:
• Ansvarslöshet. Att inte ta ansvar för sina handlingar kan ha med omognad och uppfostran att göra.
• Oförmåga till djupa nära relationer. Detta kan ha med en rad andra komplikationer att göra.
• Talför och charmig. Denna punkt kritiseras då beteendet kan vara inlärt och en del av uppfostran.
Begreppet psykopati i sig anses idag förena en rad andra begrepp såsom narcissistisk personlighetsstörning och sociopati. [9]
Den kriminella psykopaten [7][8]
”Psykopati är ett omtalat begrepp inom kriminologin. Personer med psykopatiska drag, så kallade psykopater, är överrepresenterade i fängelser. Ökad kunskap om personer med denna karaktärsstörning är viktig för att göra bättre riskbedömningar och för att sätta in bättre behandling. Det är forskarna Friedrich Lösel, Lawrence Sherman och Adrian Raine överens om.” (Framgångsrika” psykopater Brå 2009)
På Riksdagens information om problemet kan man läsa Hillevi Larssons (S) motion från 2003:
”I Sverige saknas god forskning och expertis kring psykopati. Det är en av anledningarna till att denna diagnos alltför sällan används eller får någon effekt i rättsliga sammanhang.
Den forskning som bedrivits i andra länder visar dock att psykopater är överrepresenterade bland kriminella. Minst 20 % av de intagna på svenska fängelser är psykopater.Enligt Robert D Hare, en av världens ledande experter på psykopati, är så mycket som hälften av alla kvinnomisshandlare i själva verket psykopater.
Det ligger både i den utsatta kvinnans och samhällets intresse att upptäcka psykopaterna bland kvinnomisshandlarna och att vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Orsaken är att vård och behandling av psykopater inte har någon effekt och att psykopater saknar förmåga att känna rädsla och därför inte avskräcks av hotande fängelsestraff. Detta innebär att kvinnorna är särskilt hotade. Psykopaterna har heller ingen sjukdomsinsikt, och lider inte alls av sin psykopati. Tvärtom. De uppfattar sig själva som osårbara övermänniskor. … Om kvinnan skulle välja att lämna mannen riskerar han att bli extra farlig. De flesta mord på kvinnor sker efter att hon brutit från sitt förhållande.
Det är angeläget att skyddet för enskilda och samhälle förstärks mot den ytterst farliga kategori brottslingar som psykopaterna utgör.”
Källor
1) Birbaumer, N, Veit, R, Lotze, M, Erb, M, Hermann, C., Grodd, W., and Flor, H. 2005. Deficient fear conditioning in psychopath: a functional magnetic resonance imaging study. Archives of General Psychiatry 62: 799-805.
2) Cleckley, Hervey. 1941. The Mask of Sanity. C. V. Mosby Co.
3) Hiatt KD, Schmitt WA, Newman JP. 2004. Stroop tasks reveal abnormal selective attention among psychopathic offenders. Neuropsychology 18:50–9.
4) Hare, RD. 1993. Without Conscience. Guilford Press: New York, NY.
5) Hiatt KD, Newman JP. 2006. Understanding psychopathy: The cognitive side. In: Patrick CJ, editor. Handbook of Psychopathy. Guilford Press; New York, NY, pp. 334–352.
6) Kiehl, KA., and Buckholtz, JW. 2010. Inside the mind of a psychopath. Scientific American Mind, September/October: 22-29.
7) Lilienfeld SO, Andrews BP. 1996. Development and preliminary validation of a self-report measure of psychopathic personality traits in noncriminal populations. Journal of Personality Assessment 66:488–524.
8) Newman JP, Schmitt WA, Voss WD. 1997. The impact of motivationally neutral cues on psychopathic individuals: Assessing the generality of the response modulation hypothesis. Journal of Abnormal Psychology 106:563–575.
9) Williamson S, Harpur TJ, Hare RD. 1991. Abnormal processing of affective words by psychopaths. Psychophysiology 28(3): 260-73
10) What Is a Psychopath? LÄNK