Public service

Public service syftar normalt på allmännyttig radio och TV i allmänhetens tjänst. Public service-medier skapar ett programutbud genom att företag har avtal med staten rörande kanalernas innehåll. Programverksamheten inom public service ska skapa innehåll som är neutralt och opartiskt till sin natur. Tittarna och lyssnarna ska inte styras till ett särskilt konsensus, till särskilda förutbestämda åsikter.

Uttrycket public service myntades av BBC (British Broadcasting Corporation) ett public service-bolag i Storbritannien. I Sverige omfattas public service-bolagen Svensk Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR).

Regler för public service

I Sverige regleras kvaliteten på utbudets innehåll av Myndigheten för Radio och TV och inom myndigheten finns Granskningsnämnden för Radio och TV. Några av de viktigaste reglerna sammanfattas nedan.

En klart utpekad part som utsätts för kritik ska få möjlighet att bemöta kritiken. Denna part ska få möjlighet att försvara sig i samma program.
Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas på ett ensidigt sätt så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar.
Det är tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om det klart framgår av programmet eller programpresentationen.

Kritik mot public service

Termen public service har olika betydelser och kan missbrukas av vissa länder som har statligt styrda åsiktsmedier, där enbart den styrande regimens åsikter släpps fram.

Public service-kanalernas redaktioner anser sig ofta ha ett tolkningsföreträde i sin bedömning av vad som ska anses vara tex: kontroversiellt, normalt, rimligt, vetenskapligt och balanserat. Det är ett allvarligt problem för utbudets kvalitet eftersom journalisterna ska fokusera på att ställa bra frågor, rapportera neutralt och presentera balanserade program (both sides of the story).

TV- och radioprogrammen ska alltså inte handla om programmering av befolkningen.

Sverige är inget undantag från tendensen att staten och myndigheter försöker styra vad som är sant och korrekt, men medvetenheten om hur svensk public service ofta syftar till att ”folkbilda” medborgarna till ett fabricerat konsensus ökar i samhället. Innehållet ska istället stå till allmänhetens tjänst.

Public service var och är fortfarande i många länder ekvivalent med ett statligt kontrollerat monopol på all sändning av radio och TV. Monopolet har dock urholkats av avreglering som konkurrens från kanaler som sänder via satellit, kabel och digitala marknät.

Granskningsnämnden för Radio och TV

Granskningsnämnden för Radio och TV har kritiserats för att alltför lättvindligt ha tillåtit att public service-kanalerna får begå övergrepp mot utpekade parter utan konsekvenser och för att ”kontroversiella ämnen” inte alltid behandlas neutralt eller rättvist.

Kommersiellt påverkad och finansierad public service

Kommersiella programbolag kan acceptera eller påtvingas särskilda åtaganden, som att sända ett visst antal timmar program inom särskilda genrer, genom att erbjuda dessa attraktiv täckning med markbundna TV-sändare.

Public service finansieras tex genom TV-licens, statliga medel, frivilliga donationer och reklam. Helt reklamfri public service förekommer enbart i de nordiska länderna, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Australien och Japan. I Sverige är sponsring tillåtet av vissa populära evenemang såsom Melodifestivalen och Sportevenemang.