Humanismens värdegrund innebär tolerans, öppenhet och respekt för vars och ens livsåskådning vilket ligger till grund för FNs konventioner om mänskliga rättigheter. Humanismen menar att den enskilda individen själv får ta ställning i frågor som rör ideologi och trosuppfattning. Humanismen är på det sättet odogmatisk.
Bakgrund
Historiskt antas Humanismen ha sitt ursprung i antikens Grekland och i Kina där den kinesiska filosofen Kung Fu Tzu (Konfucius) tankar om jämställdhet och balans mellan man och kvinna fick stor spridning för 2500 år sedan.
I Grekland var det flera filosofer och läkare som lade grunden till en humanistisk syn, inte minst läkekonstens fader Hippokrates [1] [2] och Askleipos som sedemera blev gudaförklarad.
Humanism hade initialt både ett filosofiskt och ett vetenskapligt förhållningssätt. ”Humanitas” härstammar från antika Greklands stoicism som förkunnade att medborgarna (dock inte slavarna) är jämlika. Jämför med FN´s deklaration om de mänskliga rättigheterna artikel 1:
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”
Jämför med USA´s självständighetsförklaring:
”Alla människor har skapats lika med okränkbara rättigheter. Bland dessa rättigheter är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka.”
Den process som lett fram till deklarationer som gäller allas rätt till frihet inleddes skriftligen kanske för 1700 år sedan då den romerska fältherren Scipios nedtecknade grymheterna och de orättfärdigheter som ledde fram till slavarnas kamp för frigörelse.
Biskopen Aurelius Augustinus (354 – 430) som föddes i nuvarande Algeriet skrev ”De civitate Dei” (Guds stad) där han fördömde krig och mord och satte människans liv före allt annat.
Sokrates ansåg att människor måste lära sig att tänka självständigt för att kunna utveckla goda värderingar i livet. Konfucius menade att samhällets uppgift var att arbeta för allas bästa i motsats till diktatoriska härskare skulle sko sig på befolkningen.
Den unitariska kyrkan (Unitarianism) utvecklade tanken om sekulär humanism som står för att man bör hålla isär tro och vetenskap men att båda är likvärdiga och bör respektera varandra.
Humanismen idag
Humanismen är en antiauktoritär filosofi som betonar behovet av förnuft och frihet och ett nödvändigt behov av empati för andra människor när vi grundar våra egna värderingar.
Den humanistiska moralen bedömer olika handlingar utifrån den effekt handlingen får för andra människor.
En humanist utgår från att meningen med livet ligger i att möta våra mänskliga behov: intellektuella, känslomässiga och andliga.
Rätten till sitt eget liv – hörnstenen i Humanismen är grundläggande för FN´s konventioner och basen i mänskliga rättigheter. Varken religion, politik, familj, skola eller samhällets institutioner får kränka denna lagstadgade grund. Andligheten är humanismens hjärta. I den finns styrkan att välja, förmågan att tro och viljan att leva som är mycket mer än att bara överleva. (Börje Peratt, Succebo 2011)
Referenser
1) Nedtecknat pergament av Hippokrates ed (Wikicommons)