Demokrati är en form av styrelseskick där alla inblandade ges rätt att delta i beslut som påverkar deras liv. Denna form av demokrati kallas direktdemokrati.
Det förekommer ibland rådgivande folkomröstningar då kan landets regering trots folkets önskemål ta andra beslut. I Schweiz är folkomröstningen avgörande för beslut. Alla röstberättigade medborgare har då ett direkt och aktivt deltagande i beslutsfattandet.
Representativ demokrati
I en representativ demokrati kan röstberättigade välja företrädare, representanter eller partier som då får ansvar för utveckling av förslag, skapande av regler (lagar) och genomförande av beslut. I den politiska demokratin omfattar det alla samhällets områden som ger sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar för människorna.
I de flesta moderna demokratier, har alla röstberättigade medborgare fortfarande synbarligen den högsta makten, men den politiska makten utövas indirekt och i praktiken genom valda representanter.
Begreppet representativ demokrati uppstod till stor del från idéer och institutioner som utvecklats under den europeiska medeltiden, upplysningstiden, och under de amerikanska och franska revolutionerna.
Det engelska ordet democracy dateras till 1500-talet, från äldre franska och latinska motsvarigheter.
Termen kommer från det grekiska ?????????? (Demokratia) ”folkstyre”, som myntades från ????? (demos) ”folk” och ?????? (Kratos) ”makt” under det 5: e århundradet f.Kr.
Demokrati betecknade då de politiska systemen som sedan utvecklades i de grekiska stadsstaterna, särskilt Aten. Termen är en antonym till ???????????? (aristocratie) ”regleras av en elit.” Teoretiskt är dessa definitioner dock i praktiken motsägelsefulla. Det politiska systemet i Aten, beviljade demokratiskt medborgarskap enbart till en elitklass av fria män och exkluderade slavar och kvinnor från politiskt deltagande. I praktiskt taget alla demokratiska regeringar i hela antika och moderna historien, bestod demokratiskt medborgarskap av en elitklass tills full rösträtt genomfördes för alla vuxna medborgare. Detta skedde i de flesta moderna demokratier genom rösträtt rörelser under 18- och 19 hundratalet.
En demokratisk styrelseskick står i kontrast till styrelseformer där makten antingen innehas av en, som i en diktatur, eller där makten innehas av ett fåtal individer, som i en oligarki.
Karl Popper definierade demokrati i motsats till diktatur eller tyranni, så att folket har möjligheter att kontrollera sina ledare och kan fördriva dem genom val utan att det behövs en revolution.
Den första nationen i modern historia att anta en demokratisk konstitution var den kortlivade korsikanska republiken i 1755. Den byggde på upplysningens principer och tillät kvinnlig rösträtt, något som beviljades i andra demokratier först på 1900-talet.
År 1789 antog revolutionära Frankrike deklarationen om rättigheter för människan och för medborgarna. Man valde ett nationalkonventet av ett urval av män 1792. Allmän manlig rösträtt infördes i Frankrike drygt 50 år senare i mars 1848 i kölvattnet av den franska revolutionen
Den amerikanska grundlagen antogs 1788, av en vald regering och skyddade medborgerliga rättigheter och friheter för vissa. Den beskrevs inte som en demokrati av grundarna, men det fanns en vilja att förankra principen om naturliga frihet och jämlikhet.
Under den koloniala perioden före 1776, och en tid efter, var det enbart ett urval av vuxna vita män som kunde rösta. Förslavade afrikaner och kvinnor saknade helt rösträtt.
Fullständig rösträtt säkrades efter att den afro-amerikanska medborgarrättsrörelsen (1955-1968) fick genom rösterna från Act 1965 i den amerikanska kongressen.
Rösträtt för kvinnan kom sent även i Norden och i Sverige sist av de nordiska grannländerna 1921.
Finland (då ett storfurstendöme under ryska tsaren) infördes kvinnlig rösträtt 1906, Norge 1913 och Danmark och Island 1915 (Island tillhörde då Danmark). I Tyskland infördes kvinnlig rösträtt i och med Weimarrepublikens utropande år 1919.
I Schweiz infördes kvinnlig rösträtt från 1959 i en rad kantoner, och infördes på federal nivå genom en folkomröstning i februari 1971 (i kantonen Appenzell-Innerrhodens Landsgemeinde fick kvinnor inte rösträtt förrän 1990, efter beslut från högsta domstolen).
Demokratiskt styrelseskick som gäller alla är således av sent datum.
Index för gradering av Demokratier.
Full demokratier-betyg för 8 till 10.
Undermåliga demokratier-betyg för 6 till 7,9.
Hybrid regimer-betyg för 4 till 5,9.
Auktoritära regimer-betyg för 0 till 3,9.
Följande 25 länder kategoriseras som Fulla demokratier enligt Index 2011 med Norge i topp enligt denna indexberäkning:
1. Norge
2. Island
3. Danmark
4. Sverige
5. nya Zeeland
6. Australien
7. Schweiz
8. Kanada
9. Finland
10. Nederländerna
11. Luxemburg
12. Irland
13. Österrike
14. Tyskland
15. Malta
16. TJECKISKA REPUBLIKEN
17. Uruguay
18. Storbritannien
19. Förenta staterna USA
20. COSTA RICA
21. Japan
22. Sydkorea
23. Belgien
24. Mauritius
25. Spanien
Typ av regim Länder % av länder % av världs populationen
Fulla demokratier 25 15.0 11.3
Undermåliga demokratier 53 31.7 37.1
Hybrid regimer 36 22.2 14.0
Auktoritära regimer 53 31.1 37.6