Politisk korrekthet är en ofta nedsättande beteckning på en inställning där man är överdrivet noggrann med att följa rådande politiska värderingar.

PK-samhälle innebär en samhällsdebatt präglad av politisk korrekthet (PK).[1][2] Det är en beteckning på en anpassad kommunikation eller en hycklande dialog där PK domineras av extra lyhördhet för vad som anses vara korrekt inställning och där PK är överdrivet noggrann med att följa rådande politiska värderingar och att följa den dominerande trenden i samhällsdebatten.

Frågeställningar och påståenden om PK:

  • Med PK följer brist på källgranskning och kritik av uppenbara brister, istället är det förutfattade meningar och fördomar som tillåts dominera åsiktsbildning.
  • PK innebär ett instämmande i åsikterna hos det för tillfället ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle. Konformism och försiktighet är viktigt.
  • PK skiljer sig åt i olika politiska sammanhang. PK inom högerkretsar är inte samma som PK inom vänsterkretsar.
  • PK kan vara bra, det kan skydda utsatta grupper och underlätta försök att förbättra situationen för dem. Fördomar och hätska uppfattningar kan motverkas.

Exempel på PK diskussion i Debattartikel AB 2016:

PK omhuldas. Under lång tid förnekades eller bagatelliserades problem med invandring. Ett problem är att länder där många flyktingar kommer ifrån präglas av antingen brutala diktaturer, religiös fundamentalism eller, vid demokrati-försök, totalt kaos. Detta färgar flyktingströmmar, där en uppsjö av problem nu blivit så tydliga att de passerat flertalets PK-filter: från trakasserier av kvinnor till hedersmord, gängbildningar, förorter som präglas av kriminalitet och utanförskap, utryckningsfordon som slås sönder, låg sysselsättning och högt bidragsberoende, hård belastning på skola och socialvård och asylboenden där bråk och förtryck av minoriteter håller polisen sysselsatt. Förföljelser av judar och homosexuella är andra problem, liksom terroristhot och att Sverige är storleverantör per capita till IS.

Här tänker kanske läsaren att författaren är en högextremist med flyktingfientliga åsikter. Eller är ute i grumliga vatten. Eller är ett uttryck för strukturell rasism.

Dessa ryggmärgsframkallade uppfattningar har bidragit till att vidmakthålla en grad av problemförnekande som de flesta i dag torde se som otroligt naiv. Man har ”löst” problem genom enkla slogans som ”invandring gynnar Sverige” eller helt enkelt genom att hata Sverigedemokraterna och ta avstånd från allt och alla som kan förknippas med, eller uppfattas gynna, partiet. Strutspolitik, krampaktig godhet och främlingsfientlighet-fientlighet sammanfattar PK – och svenska värderingar. LÄNK AB

Av politisk korrekthet följer också dess motsats politisk inkorrekthet.
Under den amerikanska presidentvalskampanjen 2016 kritiserade den republikanske kandidaten Donald Trump begreppet PK vid flera tillfällen, till exempel för att ursäkta sina påståenden om att mexikaner skickade våldtäktsmän till USA.[3] Hans argument var att han inte hade tid att vara politiskt korrekt.

PK som slagträ

Att beskylla debattmotståndare för att vara PK har blivit ett omvänt sätt att använda begreppet. Då ställer man sig vid sidan om och utgår från att man själv är politisk inkorrekt och beskyller andra för att inte ha modet att tänka själva.

Forskning om PK

Det finns en oro för att PK-normer ska strypa samhällsdebatten. Men forskningen visar att det också kan vara tvärtom: både män och kvinnor kan bli mer kreativa om gruppen tillåts diskutera korrekta och inkorrekta beteenden. I ett experiment på ett amerikanskt universitet fick studentgrupper i uppdrag att komma på affärsidéer för en ny verksamhet.

Deltagarna i dessa grupper uppgav i efterhand att de varit mer uppmärksamma på respektfullt beteende i sina diskussioner av affärsidéerna.

En jämförelse av antalet affärsidéer visade att grupperna som påmints om PK-normen kom på nästan dubbelt så många idéer som de andra grupperna. Fler vågade uttrycka sina tankar när de förväntade sig att diskussionen skulle vara respektfull. Snarare än att förtrycka åsikter ledde alltså PK till en större kreativitet och att fler åsikter kom till tals. Både kvinnor och män uttryckte fler idéer. [4]

Kritik mot studien: att kalla normalt hyfs och social kompetens för PK minskar trovärdigheten för studiens hypotes, upplägg och slutsats. Man har helt enkelt inte forskat i PK utan i socialt uppförande.

Referenser
1) ”Politiskt korrekt”. Nationalencyklopedin.
2) ”Politisk korrekt”. Svenska Akademiens Ordlista.
3) Political correctness: how the right invented a phantom enemy” (på en-GB). The Guardian. 30 november 2016.
4) Creativity from Constraint? How the Political Correctness Norm Influences Creativity in Mixed-sex Work Groups, SAGE Journals LÄNK