Cherry picking – Foto: CC0 Creative Commons
Begreppet cherry picking – på svenska körsbärsplockning – syftar på ett vanligt argumentationsfel när tex en forskare, journalist eller lekman använder argument, belägg och forskningsstudier som stödjer en viss tes eller förutfattad mening och samtidigt ignorerar andra teser och väsentliga data.
Liknelsen med körsbärsplockning kommer utav att den som plockar körsbär från ett träd bara väljer de finaste körsbären och lämnar de ruttna. Det kan ge missuppfattningen att alla körsbär är fina på trädet.
Cherry picking innebär alltså att en person selekterar de bästa exemplen, fallen eller data för att driva en viss uppfattning eller argumentationslinje.
Cherry picking inom forskningen innebär att vederbörande i sin argumentation betonar de studier som stödjer ens uppfattning och samtidigt nedvärderar andra de studier som går emot uppfattningen.
Cherry picking vanligt i media
Journalister ägnar sig ofta åt cherry picking för att följa en tidnings speciella policy. Man kan tex i sin rapportering välja att lyfta fram en viss vårdmetod som den bästa och samtidigt utelämna allvarliga biverkningar eller andra metoder som kan vara bättre.
Rotten cherry picking
Begreppet rotten cherry picking lanserades i mars 2015 av tidningen NewsVoice för att exemplifiera hur ”politiska vetenskapsmän” i samhällsdebatten kan välja att lyfta fram negativa aspekter eller påståenden med syftet att smutskasta tex en alternativ vårdform. Även journalister gör detta ofta medvetna misstag.
Referenser
- NewsVoice: Pseudovetenskap – Dan Larhammar vill sänka homeopatin med ”rotten cherry picking”
- Rational Wiki: cherry picking