Kategori: Personligheter Sida 1 av 4

Andreas Sidkvist

den 15 september, 2025

Andreas Sidkvist, född 20 maj 1981 i Huddinge, är en svensk politiker, aktivist, projektledare och kommunikatör. Han är partiledare för partiet MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati, som grundades 2021, samt känd som tågsemesterinspiratör. Sidkvist har engagerat sig i frågor rörande mänskliga rättigheter, demokrati, miljö och fred.

Bakgrund och utbildning

Andreas Sidkvist studerade mellan 2003 och 2005 enstaka kurser i statsvetenskap, socialantropologi och hållbar utveckling vid Stockholms universitet, där han också var ordförande i Studentteatern samt aktiv i Utrikespolitiska föreningen. År 2006 avbröt han sina studier för att arbeta som projektledare för projektet VM i Samarbete, som syftade till att stärka barns inflytande.
År 2008 gick han utbildningen Kaospiloterna i Stockholm, med inriktning på projekt- och processledning inom socialt entreprenörskap.

Yrkeskarriär

Mellan 2010 och 2020 drev Sidkvist en egen verksamhet under namnet Sidkvist kreativa byrå, med uppdrag inom kommunikation, webbdesign och processledning. Bland kunderna fanns kommuner, regioner och universitet. Han arbetade även med metoden Future City Game, utvecklad av British Council, för lokal utveckling.

Andreas Sidkvist var med och arrangerade några av de första TEDx-evenemangen i Sverige genom TEDxHornstull (2010–2012). År 2015 var han projektledare för Återvinningsfesten i Hornstull, som lockade över 40 000 besökare.

Mellan 2017 och 2021 var han medgrundare av Bagarmossen Resilience Centre, en ekonomisk förening och ett kontorskollektiv som arbetade med lokala hållbarhetsinitiativ. Han ledde även projektet Bagiska veckan 2017, med stöd av Sida, där över 50 evenemang med anknytning till FN:s globala mål arrangerades i Bagarmossen.

År 2019 var Sidkvist med och startade Tågsemesterbyrån (senare Kadunk), som inspirerade till klimatsmart resande. Under perioden 2019–2021 växte Facebookgruppen Tågsemester från omkring 25.000 till över 115.000 medlemmar. Företaget arrangerade även Tågsemesterdagen i Stockholm 2019, med medverkan från ett flertal tågoperatörer och destinationer.

Andreas Sidkvist. Pressfoto: Partiet MoD

Politisk karriär

Den 21 december 2021 grundades MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati, där Sidkvist sedan starten var partiledare. Partiet profilerar sig inom frågor om mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, pandemihantering, Nato och EU.

Inför EU-valet argumenterade Sidkvist och Sophia Keivanlo för att Sverige bör lämna EU i en debattartikel i VF (31 maj 2024). Under riksdagsvalrörelsen 2022 uppmärksammades MoD av SVT Nyheter när komikern Peter Wahlbeck kandiderade för partiet.

Andreas Sidkvist var även medförfattare till en debattartikel som uppmanade riksdagen att avslå den s.k. utlandsspionerilagen (Epoch Times, 13 nov 2022 / uppd. 12 jan 2023). Tillsammans med andra småpartier stod MoD bakom en insändare som förespråkar gemensam valsedel i stället för dagens valsedelssystem (Sydöstran, 15 sep 2025).

Han har också drivit fredspolitiska frågor. I en debattartikel i Syre (29 mars 2023) argumenterade Sidkvist för att Sverige borde stoppa vapenleveranserna till Ukraina och istället ta initiativ till vapenvila och fredsförhandlingar under EU:s ordförandeskap.

I september 2025 meddelade Sidkvist att han lämnar posten som partiledare efter snart fyra år. I ett avskedsbrev på partiets webbplats angav han både ekonomiska och privata skäl, samt en önskan om bättre balans i livet. Han skrev att han fortsatt vill vara aktiv i MoD:s styrelse men i en mindre krävande roll. Ny partiledare ska väljas vid en extrastämma i oktober 2025. Beslutet rapporterades även av Frihetsnytt, som beskrev skiftet som ett strategiskt steg i partiets utveckling inför riksdagsvalet 2026.

Andreas Sidkvist och aktivism

Andreas Sidkvist var under Covid-19-pandemin aktiv i kampanjer relaterade till mänskliga rättigheter och vaccinkritik. Han startade kampanjen Kavla ner, En mänsklig rättighet (2021), som fick spridning i medier och sociala plattformar. Han initierade även uppropet Nej till medicinsk apartheid, med över 17.000 underskrifter mot vaccinpass. År 2021 lanserade han också kampanjen Tala om det, där personer kunde berätta om upplevelser av misstänkta biverkningar från covidvacciner.

Kontroverser

Sidkvists aktivism och politiska engagemang har väckt både stöd och kritik, särskilt i samband med kampanjer mot vaccinpass samt hans ståndpunkt för fredsförhandlingar i Ukraina.

Utmärkelser

År 2020 utsågs Sidkvist till Årets inspiratör av Naturvårdsverket för sitt arbete med att främja tågresor som hållbart resealternativ. Andreas Sidkvist nominerades samma år till Årets hållbarhetshjälte av Aftonbladet.

Referenser (urval)

Titta Zlatan – här är ett VM där alla får guld, Aftonbladet (2006)
Lunds framtid ska spelas fram, Sydsvenskan (2016) – arkiverad version
Här drivs ekonomin av att dela med sig, Dagens Nyheter (2017) – arkiverad version
Bagiska veckan lyfter klimatfrågorna, Mitt i (2017) – arkiverad version
Tågresandet börjar bli en folkrörelse, Aftonbladet (2019)
De tar kampen mot flyget – med tågcharter, Mitt i (2019)
Tågsemester.nu ordnar tågcharter i Europa, Land (2019)
Allt du behöver veta om interrailkort – intervju med Andreas Sidkvist, Expressen Allt om Resor (2019)
Tunga reaktioner mot pr-konsulten: Bannlys denna foliehatt omedelbart, Aftonbladet(2021)
Bland landsförrädare och folkmördare, Fokus (2021)
Det krävs en seriös och öppen debatt om nödgodkända covidvaccin, Epoch Times(2021)
”Vad är det för fel på folk, eller är det fel på mig?”, Dagens Nyheter (2022) – arkiverad version
Riksdagen behöver finna modet att avslå den nya spionlagen, Epoch Times(2022/2023)
Peter Wahlbeck siktar på riksdagen för vaccinmotståndsparti, SVT Nyheter (2022)
Ukraina behöver fred – inte vapen, Syre (2023)
SD överger sina EU-kritiska väljare, VF (2024)
Andreas Sidkvist – Därför lämnar jag rollen som partiledare för MoD efter snart fyra år, Partiet MoD (2025)
Andreas Sidkvist lämnar partiledarskapet för MoD, Frihetsnytt (2025)

Elsa Widding, klimatanalytiker

Av Master

den 29 april, 2023

i Personligheter

Elsa Widding med mellannamnen Britt Madeleine Olefjord, född 1968, är en svensk politiker (sverigedemokrat), civilingenjör i väg- och vattenbyggnad och energianalytiker. Sedan valet 2022 är hon invald som riksdagsledamot för Sverigedemokraterna i Stockholms kommuns valkrets och representerade dem i Miljö- och jordbruksutskottet fram till 23 mars 2023.

Elsa Widding fick 1988 en examen i civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad från Chalmers tekniska högskola. Mellan 1996 och 2005 arbetade hon inom energibranschen, bland annat på norska Statkraft och Vattenfall. Hon studerade 2005 på INSEAD Business School, och arbetade därefter på Bure Equity fram till 2007.

Åren 2008-10 arbetade hon på Näringsdepartementet och var där bolagsansvarig analytiker för de statliga bolagen Vattenfall, SJ och Green Cargo. 2010 och 2013 var hon chef för elnätsreglering på Fortum.

Hon blev känd för att ha kritiserat statligt ägda Vattenfalls köp av Nuon 2009 samt senare den forcerade utförsäljningen av tysk kolkraft.

Klimatpolitikern Elsa Widding

Widding är politiker för Sverigedemokraterna och hon var nummer 12 på deras riksdagslista. Hon utsågs till ledamot i miljö- och jordbruksutskottet. I mars 2023 meddelade Sverigedemokraterna att Elsa Widding lämnar platsen i miljö- och jordbruksutskottet.

Hon har engagerat sig i debatten kring global uppvärmning med kritiska åsikter om de slutsatser som FN-organet IPCC har publicerat i ett antal rapporter. Widding anser att klimatfrågan utvecklats till en mångmiljardindustri, där de alarmistiska budskapen som framförs av media är kraftigt vilseledande för både beslutsfattare och allmänhet.

Elsa Widding medverkar återkommande på ”klimatrealisternas” blogg Klimatupplysningen.

Widding driver sedan 2014 ett eget konsultbolag och YouTube-kanalen Klimatkarusellen med fokus på klimatpolitik. Hon är aktiv på Twitter.

Relaterat

Lars Bern – författare, näringslivsprofil, samhällsdebattör

Linda Staaf

Av Master

den 21 februari, 2023

i Myndigheter, Personligheter

Linda Staaf. Foto: svenska Polisen via FBI.gov

Linda H Staff, född 1976, växte upp i Östersund. H: et i hennes namn står för Hansson, namnet hon bar innan hon gifte sig med sin dåvarande man, med vilken hon fick två barn. Hennes mamma var den första kvinnliga polisen i Norrland och ”en stor förebild”, enligt Staaf själv.

Karriär inom Polismyndigheten

2015 fick Linda Staaf tjänsten som underrättelsechef vid Noa, polisens nationella operativa avdelning, något som senare skulle brisera i en skandal inom polisledningen.

Linda Staaf innehar kandidatexamen inom både ekonomi och juridik, och började sin karriär inom polisen som revisor, för att sedan klättra till en tjänst som ekonomichef.

Trots sin roll som chef för nationella operativa avdelningen, Noa, så har hon aldrig gått polishögskolan. Hon påstods istället ha fått sina polisbefogenheter genom internutbildning, något som i Stefan Holgerssons rapport visade sig vara lögn.

Även hennes civila meriter ifrågasätts.

I rapporten framgår att Holgerssons begäran om utlämning av uppgifter rörande Staafs påstådda utbildning och tjänstgöring inom polisen som ”radiobilspolis” konsekvent nekas, trots att de inte på något sätt rör sig om känsliga eller för polisen svårinhämtade uppgifter.

Av Polismyndighetens agerande drar Holgersson slutsatsen att dessa uppgifter inte lämnas ut eftersom de helt enkelt inte existerar – eftersom den bild som underrättelsechefen Linda H. Staaf målat upp av sig själv helt enkelt är en lögn. En lögn som, om den kom fram, skulle skada hela Polismyndighetens anseende. En kontroll hos Linnéuniversitet, som var det lärosäte som vid den här tiden bedrev Polisens internutbildning, avslöjar också att någon Linda H. Staaf aldrig deltagit i den påstådda utbildningen.

Från LADOK, ett IT-system för dokumentation av registrering och resultat vid högskolor och universitet i Sverige, framgår att hon gått en utbildning i ”indirekt ledarskap” (4 hp), en kurs som riktar sig till både poliser och civilanställda inom Polismyndigheten.

Polishärvan

Den 5 december 2022 avslöjar Expressen att dåvarande regionpolischef i Stockholm liksom ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving ett år tidigare polisanmälts för grov fridskränkning, olaga förföljelse och ofredande. Den 13 december 2021 upprättade Polismyndighetens nationella säkerhetschef Ari Stenman en anmälan, efter att Linda Staaf kontaktat densamme och uttryckt oro för sin egen säkerhet. Med motiveringen att de beskrivna gärningarna inte kan klassas som brottsliga valde överåklagare Anders Jakobssons att inte inleda någon förundersökning.

Den 9 december kommer nästa avslöjande: Expressen skriver att det i september inkom en anmälan riktad mot Mats Löfving där han misstänks för att ha misshandlat Linda Staaf. Anmälan upprättades av Ebba Sverne Arvill, chef för polisens avdelning för särskilda utredningar. Även denna gång avskrevs ärendet av Anders Jakobsson.

Mats Löfving var i sin roll som Noa-chef den som anställde Staaf 2015. De två hade tidigare arbetat tillsammans men ska också ha haft en privat relation, vilket föranledde misstankar om att tillsättningen av tjänsten inte hade gått rätt och rättvist till.

På grund av detta inledde överåklagare Bengt Åsbäck i januari 2022 en förutredning om hur tillsättningen gått till, men denna mynnade inte ut i någon förundersökning. I december 2022 meddelar dock Åklagarmyndigheten att man inlett en förundersökning mot Mats Löfving gällande grovt tjänstefel vid tillsättningen av Linda Staaf.

Man misstänker också att hon tilldelats ett tjänstevapen hon inte haft rätt till, och öppnade därför ytterligare en förundersökning mot Mats Löfving rörande detta i januari 2023. I december 2022 meddelar också rikspolischef Anders Thornberg att han tillsatt en extern utredare för att gå till botten med härvan. Resultaten av denna utredning presenteras den 22 februari 2023. Den tillsatte utredaren är Runar Vikberg.

Extern utredning om Jäv

Runar Viksten utredning landade i att Mats Löfving inte varit jävig vid anställandet av Linda Staaf, men däremot i flera andra fall, bl.a. i fråga om att ge henne löneförhöjning och rätt att bära tjänstevapen. Viksten uppmanade också rikspolischef Anders Thornberg att överväga att skilja Löfving från sin tjänst.

På kvällen den 22 februari hittades Mats Löfving död i sitt hem, med massiv kritik mot den internutredning som Anders Thornberg initierade som följd. Löfving blev 61 år, och hans död har av Polismyndigheten anmälts till Arbetsmiljöverket, då man ännu inte kunnat utesluta att den haft något med hans arbetssituation att göra. I samband med detta lades också förundersökningen mot Löfving ned, meddelade Åklagarmyndigheten.

Polisen Thomas Agnevik, tidigare kollega till Mats Löfving, har anmält Polismyndigheten för arbetsmiljöbrott, och flera JO-anmälningar från privatpersoner har inkommit. Bl.a. kritiseras Thornbergs val av Runar Viksten som utredare, då dessa två arbetat tillsammans tidigare och valet således inte var opartiskt.

Linda Staaf kommenterar till Svt att hon är nöjd med resultatet av utredningen

”Den här utredningen har visat att jag var väl kvalificerad för tjänsten. Jag förtjänade mitt jobb”

Författaren Linda Staaf

Linda Staaf har även skrivit en egen deckare som publicerats av World Audio Publishing i juli 2020. Boken fick en varm recension av svenska deckarfestivalen.