Foto: Andrea Lightfoot, Unsplash.com
- Du skall inte tro att du är något.
- Du skall inte tro att du är lika god som vi.
- Du skall inte tro att du är klokare än vi.
- Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
- Du skall inte tro att du vet mer än vi.
- Du skall inte tro att du är förmer än vi.
- Du skall inte tro att du duger till något.
- Du skall inte skratta åt oss.
- Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
- Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Jantelagen är en påhittad lag som ingår i ”En flykting korsar sitt spår” av Aksel Sandemose (1933).
I boken tillfogas ett elfte bud, som brukar kallas ”Jantelagens strafflag”:
11. Tror du inte att vi vet något om dig?
Strafflagens grundsyn kommer till uttryck i citatet:
”Den enda fras som utgör Jantes strafflag, var således mycket innehållsrik. Den omfattade allt, och så måste den också vara skriven, för absolut ingenting var tillåtet. Den var också utformad som en anklagelse, med alla slags ospecificerad brott i utsikt. Dessutom var den, allt efter tonfallet, lämplig för utpressning och förledelse till brott, och den kunde också vara det bästa försvarsmedlet.”
Bakgrund
Det var i boken En flykting korsar sitt spår som begreppet Jantelagen myntades, även om den först nämndes i boken En sjöman går i land. Båda böckerna är skriven av dansk-norske författaren Aksel Sandemose som skriver om den fiktiva byn Jante där man inte får sticka ut och tro att man är något. Jante ska vara förebild för danska byn Nykøbing där Sandemose växte upp.
Sandemose lyckades med sitt begrepp rama in den underkastelsekultur som är vanlig i Skandinavien och inte minst i Sverige där man i hundratals år sysslat med denna typ av gruppförminskning.
Under 1600-talet när brukssamhällena växte från styrde ofta bruksägaren utifrån de regler han själv önskade där syftet var att människorna skulle fortsatte att arbeta. Alla arbetare inklusive deras familjer stod därmed under bruksägarens sociala omvårdnad som innebar bland annat läkarhjälp och bostad. Detta kan ha skapat en grund för en slags inlärd hjälplöshet, menar författaren Tomas Gunnarsson i boken Att överlista Jante.
Denna hjälplöshet gjorde att man trodde att man inte skulle klara sig utanför brukets gemenskap. Senare blev det även en liknande gemensam organisation med bönderna där man skapade kollektiv som därmed satte regler för hur man skulle bete sig. Där var gemenskapen inom kollektivet viktigt och man lärde sig att som individ var man ingenting.
Jantelagens huvudspår är:
- Man ska inte tro att man är något speciellt
- Andras framgång blir ens motgång
- Man får inte sticka ut i gemenskapen
”Vet du varför man inte behöver sätta ett lock på den fulla hinken med krabbor? Jo, för att krabborna trycker alltid ner den krabba som försöker ta sig upp”, går att läsa i Gunnarssons bok och ger en klar bild av vad Jantelagen faktiskt handlar om. En flykting korsar sitt spår kan man även läsa om Jantelagens strafflag som är: ”Tror du inte att vi vet något om dig?”
”Den enda fras som utgör Jantes strafflag, var således mycket innehållsrik. Den omfattade allt, och så måste den också vara skriven, för absolut ingenting var tillåtet. Den var också utformad som en anklagelse, med alla slags ospecificerade straff i utsikt. Dessutom var den, allt efter tonfallet, lämplig för utpressning och förledelse till brott, och den kunde också vara det bästa försvarsmedlet”, står i boken om lagen.
Uttryck för Jantelagen
I Sverige har vi ett vanligt uttryck för Jantelagen genom att vi exempelvis inte använder titlar. I andra länder, inte bara i USA men också exempelvis i Tyskland och Frankrike, använder man titlar när man talar till personer. ”Mr” eller ”Mrs” används ofta och i exempelvis Frankrike används ofta ”vous”, det vill säga ”ni” istället för ”tu” som är ”du”, som mer används inom vänskapskretsen.
I svenskan däremot är det endast kungen vi kan benämna med titeln ”magestät” och vi ”duar” till och med statsministern, något som är otänkbart i andra länder.
I Sverige är det även vanligare med platta organisationer och en domderande auktoritär chef passar sig inte någonstans förutom i militära sammahang.
Detta stämmer väl överens med många trender inom ledarskap som coachande ledarskap, agilt ledarskap etc.
Jantelagen i populärkultur
Hur Jantelagen tillämpats i Sverige går också att se en del i populärkulturen. Exempelvis satte Willie Crawford ord på det i sin låt ”Samma typ av annorlunda saker” som släpptes 1997. I låten sjunger han hur svenskar vill vara ”lite udda på ett likadant sätt” och när man letar andra smaker kan man garantera att ”nån annan jävel garanterat en dubblett”.
Låten är gammal, men detta är ett fenomen man idag kan vittna på sociala medier där man ofta uppmanas att ”vara sig själv” och ”våga stå ut”, men när det kommer till att stå ut lite för mycket från mängden genom exempelvis att ha skilda åsikter riskerar man istället att bli utstött och utsatt för både hat och censur.
Det svenska hiphop-bandet Fronda sade det också tydligt i sin låt Svensson, Svensson från 2006 där man konstaterar att ”lagom är bäst, en svensk mentalitet” och att ”människor är som förr, fast på ett annat sätt”.
Jantelagen i reklamfilmer
I Sveriges reklamfilmer märks det också tydligt och reklam har alltid haft en dålig klang i den svenska socialdemokratiska samhället. Istället för att som exempelvis i USA satsar på seriösa reklamfilmer med starka huvudkaraktärer för att sälja produkter har man istället en lång historia av knasreklam. Ett tydligt exempel är Ipren-mannen som gjorde sin entré under 1999 eller när Robert Gustavsson gjorde ”fulölreklamen”.
Svenska reklamfilmer fortsätter att vara knasiga, något man ser i exempelvis den populära Ica-reklamen. Under 2022 släppte även Livsmedelsföretagen i Sverige en så kallade ”mockumentary”-kampanj som kallades Eat a Swede där man visade hur man börjat odla människokött i laboratorium för att lyfta frågan om hållbar matproduktion. Alexander Skarsgård medverkar i filmen som vann priset Entertainment Grand Prix i Cannes Lions Festival för kreativitet.
Jantelagen inom idrottssammanhang
Ett annat tydligt exempel är inom sporten. Utländska tränare ses ofta finklädda i kostymer, men svenska tränare ses ofta i träningskläder. Tränaren Tommy Söderberg var exempelvis med i Filip och Fredriks program 100 Höjdare där han förklarades ”mycket, mycket svensk” när han kom och bar på en stor bag över fotbollsplanen.
Jantelagen förr och nu
Börjar Jantelagen på att försvinna? Kanske det, Sverige eller Stockholmsregionen är den region i hela världen som har flest superframgångsrika startu-up företag i hela världen undantag Silicon Valley. Fler än Metropoler som New York, Tokyo, London, Berlin och Hong Kong.
Why Spotify Co-Founder Daniel Ek Has Embraced Jante Law
Enligt nedan Nation Master ligger Sverige också väldigt högt inom antalet ”small medium enterprises”.
Skandinavisk design – ett uttryck för jantelagen?
Den skandinaviska designen är ofta ganska lagom. Världen över är den nordiska designen känd för att vara minimalistisk, praktisk och funktionell. Ett konkret exempel är svenska Ikea, som är kända för sina enkla möbler och annat dylikt. Tittar man också på exempelvis den svenska vodka-flaskan är den också ytterst minimalistisk i sin design, men också något de flesta kan känna igen.
Även den kända Coca cola-flaskan, som kanske mest förknippas med USA:s kapitalism, skapades faktiskt av svensken Alexander Samuelson 1915.
Jantelagen som en framgångsfaktor för de Nordiska länderna?
Skandinavien är inte den enda platsen där man förminskar annorlunda tänkande. I Japan finns exempelvis ett talesätt som lyder ”den spik som sticker ut blir nedslagen” och i Chile är det högst kritiskt att vara en ”cacheton”, det vill säga en person som blåser upp sig. I England och Australien talar man om ”tall poppy syndrome” som betyder att någon som åstadkommit något positivt inte erkänns för att folk inte tycker personen är värd det.
Däremot verkar Norden vara bäst på att vara lagom, vilket också kan vara en framgångsfaktor för ett harmoniskt samhälle med få konflikter och hög social tillit.
Ett bra exempel är Allemansrätten där man har rätt att vistas på privat mark i naturen. Detta är ett ganska unikt förhållningssätt och finns förutom i Sverige även i Norge och Finland. I vissa andra europeiska länder finns liknande koncept, men inte fullt lika fritt som i Skandinavien.
Jantelagen i andra länder
Enligt bloggen faktoider.nu så förekommer ett liknande uttryck för liknande beteende i väldigt många länder och det anses ofta vara något unikt för respektive land. Förutom ovan nämnda Japan och Chile så följer nedan ett par exempel.
Jantelagen i Nederländerna
I Nederländerna kallar man fenomentet för Maaiveldcultuur där man ofta använder uttrycket ”boven het maaiveld uitsteken” som går att översätta till ”man ska inte ska sätta huvudet ovanför markytan”.
I landet finns flera uttryck som visar innebörden av att man inte ska sticka ut. Exemepelvis kan man säga ”Hoge bomen vangen veel wind”, vilket betyder ”höga träd fångar mycket vind”, vilket i sin tur är det holländska uttrycket för ”ju högre du klättrar, desto längre faller du”. Frasen ”var normal” ska vara ett väldigt vanligt uttryck i det holländska språket.
Jantelagen i Skottland
I Skottland finns ett äldre uttryck som lyder ”I kent yer faither” som betyder ordagrant ”Jag känner din far”. Uttrycket syftar på att man kommer från samma plats och att man därför inte ska bete sig ”bättre än andra”. Det är en fras som ofta används om någon nått framgång utanför Skottland och för att påpeka att man faktiskt inte är bättre än sitt ursprungliga folk på grund av det.
Jantelagen i Filippinerna
Så kallad ”krabbmentalitet”, utak talangka eller talakang pag-iisip på språket tagalog, kommer från Filippinerna och syftar på att man inte kan unna någon annan framgång. Bildligt kan man beskriva det som krabbor beter sig i en hink, så snart en krabba försöker fly hinken kommer någon och drar ner den till de andra. Med andra ord kan det beskrivas med frasen ”om jag inte kan få det, kan du inte heller det”. Det är en vanlig mentalitet i landet där många kan känna av den när man strävar efter ett bättre liv.
Relaterat