Livskompassbaserat lärande (Life Compass Based Learning, LBL) är en pedagogik som utgår från Livskompassen ett instrument som liksom pedagogiken har utvecklats av Börje Peratt här ingår även självbedömningstest.
Syfte
Ett initialt syfte är att klargöra situationen inom de områden som man finner angeläget att belysa, förändra och utveckla. Syfte med självbedömningstest är att komma till insikt om personliga förutsättningar för kommunikation, relationer och prestationsförmåga och vad som då kan behöva utvecklas. Syftet med hemläxa är att konkret och praktiskt genomföra förändringar, pröva nya sätt och sedan berätta om dem för att sprida och diskutera sina (goda) exempel och sina erfarenheter till andra deltagare.
Metodik
Lärandet är baserat på träning i att beskriva och analysera en situation (egna och andras fallbeskrivningar) där instrumentet Livskompassen vägleder. Förskrivna problemställningar och dialoger ligger till grund för utveckling av egna exempel som sedan ger underlag till rollspel. En konfliktlösningsmodell ger vägledning i analys och klargörande som i sin tur ger förståelse för hur man kan nå fram till en inkluderande lösning. Övningar i dialog för konfliktlösning ger träning i hur en framgångsrik dialog kan leda till en gemensam överenskommelse. Självbedömningsprofiler ger insikt och förståelse i eget ansvar i en problematik och vad som krävs för egen del för att nå fram till lösning.
Eftersom flera övningar är av processkaraktär eftersträvas små grupper från 8-12 deltagare. Men det har förekommit mindre och större grupper. Det har visat sig att en god dynamik och där deltagare känner sig något så när trygga att tala inför grupp ligger kring 12 deltagare.
Citat: Livskompassbaserat lärande
Utbildningens upplägg
Ledarskapsutbildning genomförs i tre steg där rekommendationen är 6 månader mellan varje steg. Då hinner hemläxan, de förändringar som man själv kommit fram till, genomföras och utvärderas.[1]
Andra former är studiecirkelliknande upplägg med tio sammankomster fördelade på 20 veckor. [2]
Ytterligare andra former är i direkta projekt där skarpa lägen och ibland akuta behov förutsätter flexibilitet.
Utbildningsmaterial
- Kompendier med manual och schema för olika program som: Språngbrädan [3]
Livskompassen för Gruppledare i tre steg (2005-2014) [4][5]. - Böcker som: Coacha Unga med Livskompassen (2008) [6]
Livskompassen för Gruppledare (boken 2005) [7]. - Utbildningsfilmer som: Spara Bränsle (1981) [8]
Förtroende? : att forma en pluton (1983) [9]
Den nya förarrollen (1986) [10].
Bakgrund
Metodiken utvecklades ur en konfliktlösningsmodell framtagen för Svenska Röda Korset 1979 [11] och har sedan genomförts i olika branscher. [12]
Sedan 2005 ligger Livskompassbaserat lärande till grund för utbildning i Gruppledarskap på branschorganisationen TYA (Transportfacken Yrkes och Arbetsmiljönämnd). [13]
Gruppstorlek som pedagogiskt verktyg
Gruppstorlek bedöms kunna ha relevans för lärande. Exempel på detta är att när man kommunicerar något muntligt, ökar informationens validitet för både avsändare och mottagare. (Hardin & Higgins, 1996). En central effekt är att en grupp lättare kommer ihåg en information om den ägs av flera vilket betyder att en information som gruppen samtalat kring är lättare för individen att komma ihåg. (Blackwell handbook of Social Psychology: Group Processes, (2001). [14]
En studie på elever födda 1967–82 pekar på att de som gått i mindre klasser (ca 5 elever mindre än i kontrollgrupperna) fick bättre studieresultat genom hela skoltiden och även med tiden bättre lön. Deras slutsats är därför att mindre klasser betalar sig ur ett samhällsperspektiv.[15]
Användning – Exempel på genomförande
Insatser som dokumenterats och utvärderat är dels utbildningar genomförda med hjälp av utbildningsfilmer och personal på plats som endast fått instruktioner och ingen annan utbildning eller personlig handledning, dels insatser av lärare utbildade i Livskompassbaserat lärande (B. Peratt). Utbildning kan ha riktats direkt mot en given grupp som har resultatmål eller till en grupp av exempelvis tränare eller ledare som sedan ska föra vidare metoden på egna lag och arbetsgrupper.
Områden
Exempel på områden där Livskompass har presenterats och Livskompassbaserat lärande genomförts.
- Grundskola: Kaninen & Rovdjuret på uppdrag av Svenska Röda Korset och Skolförvaltningen [11]
- Gymnasium och Universitet
Coacha med Livskompassen i projektet Fred Börjar Hemma med stöd av Folke Bernadotteakademin: Bollnäs gymnasium, Nynäshamns Gymnasium, Örebro Universitet [16] - Idrott
Idrott Ungdom: AIK (allsvensk juniorlag hockey), Språngbrädan för Viggbyholm (Tränare fotboll alla ungdomslag)[17], Talang Svealand flickor (Fotboll)
Idrott vuxna: Språngbrädan med coaching för: Hammarbys allsvenska hockeylag [18][19], AIK elitlag hockey [20], Svenska Fotbollförbundet domare [21] - Yrkesområden
Telekommunikation/Data: Språngbrädan med coaching för: Celsius (1997-1998), Enator Medical (1998-1999), Ericsson (1999), även kort introduktion med en storgrupp för Siemens (1999). [22]
Transport: Livskompassen för gruppledare för: TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (2005-2014), Green Cargo (2009-2010), Skavsta flygplats (2011).[12]
Fackligt: SIF Borlänge (2008), SIF Stockholm (2009)
Forskning
Teorin har framställts och försvarats i en C-uppsats på Psykologiska Institutionen vid Stockholms Universitet [24] och utvecklats, jämförts och prövats mot andra teorier i boken Succébo (2011). I båda fallen visar jämförelser med de stora psykologiska skolorna och med neuropsykologisk forskning att teorin bakom Livskompassen är stabil och valid. [25]
Professor Matti Bergström vid Helsingfors universitet ger ett starkt stöd för teori och innehåll i boken Coacha Unga med Livskompassen. – Länk
Fler insatser har prövats och utvärderats. [12][16][18][19][20][22][23]
TYA genomför årligen (sedan 2005) en sammanställning från deltagarnas anonyma utvärderingar. Mätverktyget består av frågor där deltagaren efter kursen ska betygsätta påståenden om kursens genomförande och innehåll på en sexgradig skala (0-5), där fem är det högsta värdet. Det finns också utrymme för kommentarer. 2013 efter 10 års mätningar, ligger alla tre utbildningssteg på medelvärdet mellan 4-5 i de väsentliga frågeställningarna. I väsentliga frågor räknas inte uppfattningar om hotell och mat in [26].
Referenser
1) Alphonse, E. (2005) Nu kan jag ge kritik på ett konstruktivt sätt. PDF Kurs: ”Livskompassen för gruppledare”. Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA)
2) Språngbrädan 1990-2000. Länk 1
3) Filosofin bakom Språngbrädan som coaching- och träningsprogram. Länk
4) Livskompassen för Gruppledare, så började det. Länk
5) Anmälan till Gruppledarutbildning TYA. Steg 1. Steg 2. Steg 3
6) Peratt, Börje (2008). Coacha unga: med livskompassen. Enebyberg: Visam. Libris 11297455. ISBN 9789197788007
7) Peratt, Börje (2005). Livskompassen och gruppledarskap. [Solna]: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Libris 10932403. ISBN 91-88233-37-5
8) Peratt Börje (1981) Spara bränsle – hur då? (1981) Transportrådet, NTF, TYA Svensk Mediedatabas
9) Peratt Börje (1983) Förtroende? : att forma en pluton Försvarets läromedelscentral, Börje Peratt på Svensk Mediedatabas
10) Peratt Börje (1986) Den nya förarrollen. Transportrådet, NTF, TYA, STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund)Svensk Mediedatabas
11) Kaninen och rovdjuret: en monolog om rädsla och aggressivitet. Svenska Röda Korset. Libris 2835272 Studiehandledning (1981) Libris 264195
12) Insatser och fallbeskrivningar Coacha med Peratt Livskompassen.
13) Bill Rehn (2006) ”Åt vilket håll pekar din livskompass”, TYA-NYTT nr 4 2006, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA). Länk
14) Lotta Lorentzon (2013) Gruppen som pedagogiskt verktyg – En studie om gruppstorlekens pedagogiska betydelse i undervisningen. Stockholms Universitet.
15) Litteraturreferens från Lotta Lorentzon (2013): Dykema-Engblade, A. A., Meisenhelder, H. M., Hogg, M. A., Tindale, R. S. (2001). Shared cognitions in small groups. M. Hogg, R. S. Tindale (red.) (2001). Blackwell handbook of social psychology [Elektronisk resurs]. : group processes, 1-30. Malden, MA: Blackwell Publishers.
Fredriksson , P., Oosterbeek, H. & Öckert, B. (2012). Mindre klasser i skolan ger bättre resultat och högre lön. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Uppsala: IFAU.
Hinsz, V. B. (1990). Cognitive and consensus processes in group recognition memory performance. Journal of Personality and social psychology, 59 (4), 705-718.
16) Fred börjar hemma Utvärdering Länk1 Facebook event Örebro Universitet Länk2
17) Peratt, B. (1998). ”Individutveckling och teambuilding”. D-studie, Pedagogiska Institutionen, (Stockholms Universitet).
18) Peratt, B. (1994/95). ”Självförtroende och samspelsträning i ett hockeylag”. B-studie, Psykologiska Institutionen, (Stockholms Universitet).
19) Gänger, Hasse (1994) ”…och Peratts pedagogik gick hem”. Hammarbyiten (klubbtidning) Länk
20) Carlson, Mattias: ”Psykolog har löst gåtan AIK”, 28 januari 1998, Expressen Länk
21) Utbildning för fotbollsdomare. Länk
22) Lowén, K. (1997). Utredning om 7 enheter på Enator Medical. Malmö: Lowén.
23) Nenzén, B. (1990) ”Massage och samtal lindrade nackbesvär”. Meddelandet, 3, 8-9. Arbetarskyddsnämndens tidning.
24) Peratt, B. (1998). Perattdifferentialen. C-uppsats på Psykologiska Institutionen vid Stockholms Universitet. Utgiven av Visam A, Enebyberg
25) Peratt, B (2011). Succébo: fröet till framgång. Enebyberg: Visam. Libris 12158205. ISBN 978-91-977880-1-4
26) TYA utvärdering: Formulär. Presentation av utvärdering (Statistik i cirklar). Kommentarer från deltagare som gått alla tre kurssteg. Se bifogade filer nedan.
Sammanställning av utvärdering steg 3 (Livskompassen för Gruppledare) 2009. Färgen mörkgrön representerar högst värde, ljusgrön näst högst. (Mörkblått deltagare som inte svarat alls=0)
Utvärdering steg 3 (Livskompassen för Gruppledare) TYA 2009. Exempel på kommentarer från olika kurstillfällen sammanställd av kursadministrationen. Deltagarna svarar anonymt.