Livskompassen är ett analysinstrument och en pedagogisk metod för psykosocialt inriktat arbete framtagen av Börje Peratt

Bakgrund

Livskompassen har en bakgrund i pedagogiska spel publicerade på Liber Läromedel (1973 och 1974) [1] och instrumentet sitt ursprung i en studiehandledning till monologen Kaninen och rovdjuret, på uppdrag av Svenska Röda Korset, 1978-79 [2]. Instrumentet Livskompassen, metod och pedagogik har sedan utvecklats främst inom utbildningsbolaget Visam AB på uppdrag av idrottsföreningar [3][4][5], företag [6][7] och organisationer. Det innebär en empiri med studier på och utvärderingar [8][9] av insatser under 1986-2014. Uppdrag omfattar skarpa lägen i idrottslag och företag samt organiserade kurser och utbildningsprogram i Livskompassbaserat lärande.

Instrumentet Livskompassen


Instrumentet baserar sig på fyra livsintelligenser, tre myntade av Peratt och presenterade i boken Succébo – Fröet till framgång (2011), andra delen i det vetenskapliga projektet Medvetandets Uppkomst.

De fyra Livsintelligenserna som de beskrivs i Succébo:

Börje Peratt har delat upp den traditionella IQ i två intelligenser. IQ som det testas har sin plats huvudsakligen i den logiska vänstra sidan av hjärnan. IQ har i Livskompassen delats upp i en kunskapsförvaltande intelligens (Management, MQ) och en innovativ, utforskande intelligens (Explorative, XQ).

Börje Peratt har sedan tillfört ytterligare en livsintelligens Performance Power, (PP). Den högra sidan av hjärnan domineras av en social och inkännande ”intelligens” (Social/Emotional Competens, SC) och en prestations ”intelligens” som här fått beteckningen prestations potential (Performance Power, PP). Den hämtar energin från pådrivande behov och motiv. I denna Livskompass har Peratt namngivit PP arketypen ”Kämpe” som säger något om dess karaktär.

Metakognition innebär här medvetandets reflektion inte bara över de tankar man har utan även emotionella processer. Det förutsätter ett samspel mellan utforskande intelligens (XQ) och emotionell competence (EC). Om den kunskapsförvaltande intelligensen (MQ) dominerar tenderar det att låsa tänkande vid rigida föreställningar men MQ behövs för att strukturera. Om prestations potentialen (PP) dominerar tenderar det att bli starka emotionella drivkrafter och det finns risk för obehärskade reaktioner.

Fri vilja ?

Frågan om fri vilja har ifrågasatts därför att det tycks som att hjärnan tar beslut innan logiken gör det och vi först då blir medvetna om beslutet. Men denna fördröjning hos den logiska tanken bekräftar istället hypotesen om Livskompassens emotionella utforskande samspel där intuitionen är snabbare än den tröga tanken och att det möjligen finns en slags moral som kontrollerar beslut innan de kommer till medvetandet och konkretiseras. Denna inre moral till trots händer det att vi ändå tar förhastade beslut och upptäcker efteråt vad vi beslutat. I termer av Livskompassens intelligenser är det Kämpen och Performance Power som dominerar då.

Talesätt för att beskriva fenomenet med förhastade handlingar är att:
Köra med huvudet under armen.
Ett komiskt exmpel:

”Jag hörde mig själv ropa in en häst”

I Succébo beskrivs det så här i förordet (sid 5):
Du tänker en sak, känner något annat och gör en tredje sak.

Citat Tolv Sinnen (B.Peratt 2012): sid 227 f
– ”Det har länge förekommit en kontrovers om huruvida subjektiv ”fri vilja” styrs av hjärnaktiviteten i förväg (innan medvetandet logik uppfattat det). Vi fann att resultatet av ett beslut kan kodas i hjärnans aktivitet i prefrontala och parietala cortex upp till 10 sekunder innan den uppstår som medvetenhet. Denna fördröjning beror förmodligen på ett nätverk av kontrollområden på hög nivå som förbereder ett kommande beslut långt innan den träder in som medvetenhet. Jag tror att ett mer övergripande resultat av våra experiment och den här typen av modern hjärnforskning blir en uppgörelse med en dualistisk världsbild som länge dominerat vårt sätt att se på oss själva. Vårt medvetna jag och vår medvetna fria vilja har betraktats som en slags fritt svävande själ. Men i slutänden kan det inte handla om annat än hjärnprocesser, medvetna eller omedvetna, knutna till en och samma fysiska hjärna. ” [10]

Emologi


Peratt föreslår inrättandet av en ny disciplin Emologi (Emotion + logik) för att återupprätta värdet av emotioner och förståelse för den nödvändiga balansen i den kognitiva perceptionen. [11] (Nedan Citat Succébo sid 113 f)

Det saknas idag ett vetenskapligt begrepp som täcker in människans hela mentala och sinnesverksamhet. Engelskans mind är liksom mental för mycket kopplat till ”att tänka” och därmed ligger tyngdpunkten på logiken. Ordet själ är belastat av religiösa och därtill närliggande föreställningar men är annars ett begrepp som omfattar även emotioner. Ett vetenskapligt begrepp som skulle kunna omfatta hela hjärnverksamheten är kognition men också det har blivit ett samlingsnamn för olika tankeprocesser. Det borde vara samlingsnamn för inte bara tanke- utan också emotionsprocesser eftersom båda påverkar perception (varseblivning) och tolkning.

Skrifter i urval

Peratt, Börje (1973) Spara Energi, pedagogiskt spel, Liber Läromedel, Stockholm ISBN 47-02788-6
Peratt, Börje (1974) Bilda Regering, pedagogiskt spel, Liber Läromedel, Stockholm ISBN 47-02613-8
Peratt, Börje (1979). Kaninen och rovdjuret: en monolog om rädsla och aggressivitet. Danderyd. Libris 2835272
Peratt, Börje och Ritva (1979) Kaninen och rovdjuret: ett rollspel om rädsla och agressivitet. Studiehandledning. Sv. Röda Korset, Informationsavdelning.
Peratt, Börje (1994). Psykosocial analys inom lagidrott. C1-uppsats / Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm. Libris 1940244 ISBN 99-1273291-X
Peratt, Börje (1995) Självförtroende och samspelsträning i ett hockeylag. Studie, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
Peratt, Börje (1998). Individutveckling och teambuilding: en jämförande utvärdering av två fallstudier där Visam-programmet ”Språngbrädan” implementerats. Uppsats för magisterkurs, 1998. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen. Libris 2559541 ISBN 99-3256685-3
Peratt, Börje (2005). Livskompassen och gruppledarskap. [Solna]: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Libris 10932403. ISBN 91-88233-37-5
Peratt, Börje (2008). Coacha unga: med livskompassen. Enebyberg: Visam. Libris 11297455. ISBN 9789197788007
Peratt, Börje (2011). Succébo: fröet till framgång. Enebyberg: Visam. Libris 12158205. ISBN 978-91-977880-1-4
Peratt, Börje (2012). Tolv Sinnen. Enebyberg: Visam. ISBN 978-91-977880-2-1

Referenser


1. Bilda Regering Folder Liber Läromedel. 1974 (*Namn ändrat från Persson till Peratt)
2. Skövde Nyheter Falköping. Leif Waltersson ”RK-aktion mot mobbning och ”Humanitet kräver övning”, 6 okt 1979 .
3. Hammarbyiten (Hammarby IF´s föreningstidning), Hasse Gänger, ”Peratts pedagogik gick hem” nr 2,9 1995
4. Expressen, Sport, Mattias Carlsson, ”Psykolog har löst gåtan AIK”, 28 jan 1998.?
5. Sport för Alla (Officiell förbundstidning), Lena Andersson ”Älska dig själv – och vinn”, nr 2 Maj 1999
6. TYA-Nytt. Ledarsidan VD Bill Rehn, ”Åt vilket håll pekar din livskompass”, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) nr 4 2006
7. TYA-Nytt, Michael Hancock, ”Kamrat och Chef – Mental doping gör gruppledare trygga”, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA), nr 4 2006
8. Meddelandet (Arbetarskyddsnämndens tidning), B. Nenzén, ”Massage och samtal lindrade nackbesvär”, nr 3 1990
9. Språngbrädan – Utredning om 7 enheter på Enator Medical. Malmö: Lowen, K. 1997.
10. Nature Neuroscience 11, 543 – 545 (2008) av Chun Siong Soon, Marcel Brass, Hans-Jochen Heinze & John-Dylan Haynes.
11. Naturalismens intolerans sänker humanioran och urholkar humanismen. Humanism & Kunskap. Börje Peratt 5 nov 2012.