Vetenskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap. Den bygger starkt på ett system att skaffa kunskap som kännetecknas av empiri (undersökning), observationer, experiment och tester som ska kunna återupprepas.

Filosofer om vetenskap

Här följer ett försök att sammanfatta dagens ståndpunkter inom vetenskapsteori baserad på inledningen i Boyd, R., Gasper, P. and Trout, J.D. – The Philosophy of Science. ISBN: 9780262521567.

Kärnan är att dagens konsensus inom vetenskapsteori bygger på, och är mer komplex än, den äldre positivistiska uppfattningen.

De seriösa alternativen inom vetenskapsteorin är enligt Boyd et al.:

  • vetenskaplig realism.
  • post-positivistisk empiricism.
  • neo-Kantsk konstruktivism.

Det betyder att alternativen är:

  • observationer ger en bild av verkligheten.
  • vetenskap bygger, grovt sett, på observationer som kan verifieras.
  • hur vi uppfattar världen beror på våra överenskommelser.

Dessutom framför författarna:

  • Vetenskapliga begrepp och metoder är teoriberoende.
  • Varje teori inom vetenskaplig kunskap måste omfatta åtminstone något naturalistiskt element.
  • David Humes kausalitetsbegrepp är inte nödvändigtvis korrekt.
  • Biologi och psykologi behöver inte nödvändigtvis omfattas av samma filosofiska teorier som inom fysik.

Naturvetare om vetenskap

  • Naturvetare tycks inte arbeta efter en strikt definition om vad som är vetenskap.
  • Naturvetare anser att vetenskap är verksamhet enligt ”den vetenskapliga metoden”.

Referens

Källa: Paul Perssons definitioner som de återges på hans webb Vetenskapsteori.se

Filosofer om vetenskap

Ett försök att sammanfatta dagens ståndpunkter inom vetenskapsteori.

Sammanfattningen är baserad på inledningen i Boyd, R., Gasper, P. and Trout, J.D. – The Philosophy of Science. ISBN-13: 978-0-262-52156-7

Huvudbudskapet är att dagens konsensus inom vetenskapsteori bygger på, men är mer komplex än, den äldre positivistiska uppfattningen. Den ökade komplexiteten beror huvudsakligen på en koppling till observationer av vetenskaplig verksamhet.

De seriösa alternativen inom vetenskapsteorin är enligt Boyd et al.:

  • vetenskaplig realism
  • neo-Kantsk konstruktivism
  • post-positivistisk empiricism

Detta betyder ungefär att alternativen är:

  • observationer ger en bild av verkligheten.
  • hur vi uppfattar världen beror på våra överenskommelser.
  • vetenskap bygger, grovt sett, på observationer som kan verifieras.

Dessutom framför författarna:

  • Vetenskapliga begrepp och metoder är teoriberoende.
  • Varje teori inom vetenskaplig kunskap måste omfatta åtminstone något naturalistiskt element. Därför är vetenskapshistoria och verksamhet inom vetenskaper viktiga att studera för vetenskapsfilosofin.
  • David Humes kausalitetsbegrepp är inte nödvändigtvis korrekt.
  • Biologi och psykologi behöver inte omfattas av samma filosofiska teorier som fysik. Alltså är inte bara fysikens historia intressant.

Naturvetare om vetenskap

Naturvetare tycks inte arbeta efter en strikt definition om vad som är vetenskap.

Min bedömning är att naturvetare anser att vetenskap är verksamhet enligt ”den vetenskapliga metoden”.

Vetenskapliga tidskrifter

En mer pragmatisk definition är att ”det som publiceras i en vetenskaplig tidskrift” ska räknas som vetenskap.

De vetenskapliga tidskrifterna, t.ex. Science eller Nature, har lätt varierade krav för publicering, vilket ger en lätt varierande definition av vad som är vetenskap.

Det blir då de erfarna forskare som granskar en artikel (peer review) som slutligen definierar vad som är vetenskap inom fackområdet.