Hippokrates, (cirka 460 f.Kr.-370 f.Kr.), kallas ”läkekonstens fader”. Hans idéer om helhetssyn ligger till grund för den hippokratiska medicinska skolan och banade väg för läkaryrket som betonade hela människan.
Detta synsätt innebär en stor skillnad gentemot den atomatiserade biologiska reduktionism som sedan följde och kom att ligga till grund för västerländsk skolmedicin, överdrivet bruk av kemiskt producerade läkemedel och hårda metoder som skadar kroppen.
Hippokratisk medicin har en ödmjuk inställning till den sjuke människan och tar stor hänsyn till att stärka människans inre läkande förmåga. Den terapeutiska inriktningen där det ingick lätt massage avsåg att medverka till ”naturens läkande kraft” (vis medicatrix naturae på latin).
Enligt dåtidens tro på fyra kroppsvätskor (jmfr Ayurveda) ska kroppen få hjälp att med egen kraft återställa balansen och självläka (physis). Vårdens ändamål var att underlätta detta naturliga förlopp. I behandlingen ingick att skapa lugn och harmoni (dvs reducera negativ stress). Dess inriktning på ”vänlig behandling” kan omskrivas till kärleksfull närvaro.
Den fysiska insatsen bestod huvudsakligen i att rena människan och att skapa en omgivning ren från smuts. I praktiken avsåg man att med denna renlighet skydda patienten från det vi idag vet är infektionsframkallande orsaker och sjukdomsframkallande bakterier. Man föreskrev rent vatten eller vin (alkohol) vid skötsel av sår och infektioner. Smärtlindrande salvor baserade på örter och viss slags kost rekommenderades som har inspirerat till Hippokratesrecept än idag.
Hippokrates ansåg att man skulle vara ytterst försiktig med att sätta in läkemedel eller specialiserad behandling som kunde visa sig vara felvald.
I modern tid kan vi se dr Max Gerson som arvtagare till Hippokrates filosofi.
Referenser
Hippokrates ed (Vetapedia)
Dr Max Gerson på engelska Wikipedia
Gerson Institute
Youtube: ”The Beautiful Truth” Trailer (Dr. Max Gerson Alternative Cancer Therapy
The Killing of a Cure. The Murder of Max Gerson