Frihet eller ofrihet bland online casinon är hett debatterat bland casinospelare. Turerna kring Ardalan Shekarabi, licensierade spelbolag, BOS och vanliga casinospelarsvenssons har varit många under de senaste åren. Från lagstiftarnas sida vill man reglera en tillsynes vild och hänsynslös online casino-marknad. Från spelarnas sida vill man å andra sidan kunna göra vad man vill, eftersom internet ska vara fritt, samt att nationella regleringar på den här typen av marknader går emot en av EUs grundpelare.
Dåligt implementerade spellicenser kanaliserar spelarna fel
Ända sedan de nya spellicenserna infördes på den svenska spelmarknaden har kanaliseringen av svenska spelare gått åt fel håll. ”kanaliseringen av svenska spelare” . För en utomstående observatör skulle denna kanalisering vara ytterst enkel att förutspå. Eftersom licensierade spelbolag och casinon endast får erbjuda en bonus per spelare kanaliseras alla spelare som vill ta del av fler erbjudande till alla casinon utan svensk licens. Dessa casinon är oftast licensierade i andra länder där licenskravet inte påverkar vad casinot kan erbjuda sina spelare.
På grund av detta uppstår ett etiskt dilemma hos lagstiftare.
Frihet eller ofrihet bland casinon online. Hur fritt ska internet vara?
I den svenska lagstiftningen kring onlinespel finns det en väldigt viktig och genomgående röd tråd som ska hyllas. Det är alltid hos spelbolagen som ansvaret ligger.
Till exempel betyder det att svenska spelare kan besöka vilket online casino de vill på nätet utan att för den sakens skulle bryta mot någon lag eller reglering. På så vis är varje enskild medborgare fri i detta mikrokosmos.
Men det betyder givetvis även att nämnda spelare oundvikligen kommer att kanaliseras till de casinosajter som erbjuder spelarna bäst incitament för att spela, det vill säga alla casinon som inte har någon svensk licens.
Det etiska dilemmat för lagstiftaren blir således om han ska förbjuda individen att göra vad han vill, eller om han ska låta den hänsynslösa marknaden härja fritt?
Det som han inte kommer lyckas med är att få spelare att välja casinon som erbjuder sämre spelupplevelse när bättre alternativ finns tillgängliga.
Bryter nationella spelregleringar mot EUs kärnfråga?
Ända sedan skolåren, när man först fick lära sig om EU-projektet, har man fått höra att unionen startades för att skapa en fri marknad med ett fritt utbyte av varor och tjänster över nationsgränserna. Tanken bakom unionen kan mycket väl komma från samma idéer som Fredric Bastiats klassiska citat sätter fingret på;
”När varor inte får passera nationsgränser kommer arméer att göra det istället.”
Hur är det då med regleringen av nätcasinon?
Här har vi en tjänst och produkt som enkom förekommer på internet och som många gånger levereras från spelbolag placerade i andra länder. På Malta sitter de flesta spelbolagen i EU och under sig har de hundratals olika casinovarumärken.
Om en svensk spelare inte kan spela på ett online casino som erbjuds från ett annat EU-land, hur väl stämmer då den nationella regleringen med EUs hjärtefråga?
Det är förmodligen på grund av detta som kanaliseringen går som den gör. Svenska lagstiftare kan helt enkelt inte förbjuda svenska spelare att spela på casinon inom EU trots att de inte har licens i Sverige. Det går liksom helt emot den fria rörelsen av varor och tjänster. Det enda de kan hoppas på är att det olicensierade casinot i sig självmant väljer att utesluta svenska spelare från att spela hos dem. Det finns dock inget juridiskt krav för dessa casinon att göra det så länge de inte marknadsför sig mot Sverige och svenska spelare.
Extern skribent
Relaterat
- Läs mer om underhållning på Vetapedia
