1933 publicerades Humanist Manifesto. Den kristna rörelsen Unitarianismen ville klargöra skiljelinjen mellan tro och vetande – vad som hör till religionens sfär och vetenskapens sfär. De kallade sig själva för ”religiösa humanister”. Rörelsen skulle verka för samförstånd, inte splittring.

Här presenteras en grov översättning av det manifest som togs fram av Roy Wood Sellars och den unitaristiska prästen Raymond B. Bragg. Det undertecknades 1933 av 34 framstående frisinnade personer såsom bland annat John Dewey.

”Manifestet är en produkt av flera hjärnor. Det var avsett att representera en utveckling av flera synvinklar, inte en ny religion. Om alla de som har undertecknat skulle ha skrivit sina enskilda formuleringar, så hade teserna förklarats med olika termer. Betydelsen av dokumentet är att mer än trettio män har kommit till en generell överenskommelse om slutgiltiga frågor och att dessa män utan tvekan representerar ett stort antal som vill skapa en ny filosofi av den moderna världens samlade kunskap.”

– Raymond B. Bragg (Unitarisk präst, 1933)

INLEDANDE TEXT

”Det är dags för ett brett erkännande av de radikala förändringarna när det rör religiösa övertygelser i den moderna världen. Tiden är förbi för enbart en smärre översyn av traditionella attityder. Vetenskap och ekonomiska förändringar har bringat oordning i de gamla föreställningar. Religioner världen över måste komma till rätta med de nya förhållanden som skapats av en omfattande ökad kunskap och erfarenhet.

Inom alla områden av mänsklig aktivitet sker nu en avgörande förändring i riktning mot en uppriktig och tydlig humanism. För att religiös humanism ska förstås bättre önskar vi, undertecknarna, betona vissa faktapåståenden som vi menar att vår samtid fört fram och som vi förväntar oss ska bli erkända. (Det står inte exakt så men det är andemeningen)

Det finns en stor risk för en slutlig, och ödesdiger, identifiering av ordet religion med doktriner och metoder som har förlorat sin betydelse och som är oförmögna att lösa de problem som människan har att hantera i det tjugonde århundradet.

Religioner har alltid varit medel för att realisera de högsta värdena av livet.

Deras syfte har åstadkommits genom tolkning av den totala omgivande situationen (teologi eller världsbild), känslan av värden som följer (mål eller ideal) och teknik (kulten), som inrättades för att förverkliga ett tillfredsställande liv.

En förändring i någon av dessa faktorer leder till förändring av de yttre formerna av religion. Detta faktum förklarar hur religioner visar upp en mångfald av förändringar genom århundradena. Men genom alla förändringar förblir religionen i sig konstant i sin strävan att efterfölja laglydiga värderingar, vilket utgör en oskiljbar funktion av mänskligt liv.

Dagens människa har större insikt om universum, förståelse för vetenskapen potential, och en djupare uppskattning av broderskap, vilket har skapat ett läge som kräver en ny förklaring av religionens metoder och syften. En sådan viktig, orädd och ärlig religion kan tillhandahålla lämpliga sociala mål och ge stöd för personliga tillfredsställelser som för många människor kan tyckas innebära en fullständig brytning med det förflutna. Även om vår tidsålder inte står i skuld till de traditionella religionerna, är det ändå uppenbart att den religion som hoppas på att vara en syntes och dynamisk kraft för idag, måste utformas för behoven i denna ålder.

Att idag upprätta en sådan religion är av nödvändighet. Det är ett ansvar som vilar på denna generation.”

TESERNA (15 st)

”Vi försäkrar härmed följande:

1: Religiösa humanister betraktar universum som självexisterande och inte skapad.

2: Humanism tror att människan är en del av naturen och att hon har uppstått som ett resultat av en kontinuerlig process.

3: En organisk syn på livet innebär att humanister avfärdar den traditionella dualism som håller isär sinnet från kroppen.

4: Humanism är medveten om att människans religiösa kultur och civilisation, vilket tydligt visas av antropologi och historia, är resultatet av en gradvis utveckling på grund av interaktionen med den naturliga miljö och med det sociala arvet. Den som föds i en viss kultur formas till stor del av den kulturen.

5: Humanismen hävdar att universums natur endast kan skildras och förklaras av modern vetenskap. Övernaturliga eller kosmiska garantier för mänskliga värden är oacceptabla. Uppenbarligen förnekar inte humanism möjligheten att realiteter som ännu är oupptäckta. Sättet att fastställa förekomsten och värdet av all verklighet är med hjälp av intelligent undersökning. Bedömningen av forskningsresultat från denna verkligheten står i förhållande till mänskliga behov. Religionen måste formulera sina förhoppningar och planer mot bakgrund av denna vetenskaplig anda och metod.

6: Vi är övertygade om att tiden har gått för teism, deism, modernism och flera varianter av ”ny tanke”.

7: Religion består av de åtgärder, ändamål och erfarenheter som är mänskligt betydelsefulla. Inget mänskligt är främmande för det religiösa. Det innefattar arbete, konst, vetenskap, filosofi, kärlek, vänskap, rekreation – allt som är i grader uttryck för intelligent tillfredsställelse av människans liv. Skillnaden mellan det heliga och det världsliga kan inte längre upprätthållas.

8: Religiös humanism anser att förverkligande av människans personlighet är målet för människans liv och hon söker utveckling och självförverkligande i alla sina handlingar här och nu. Detta är förklaringen till den humanistiska sociala passionen.

9: I stället för de gamla attityderna är gudstjänst och bön humanistiska uttryck som ger religiösa känslor i en ökad känsla av personligt liv och i ett samarbete för att främja socialt välbefinnande.

10: Härav följer att det inte blir några unika religiösa känslor och attityder av det slag som hittills i samband med tron på det övernaturliga.

11: Mannen lär sig möta kriser i livet när det gäller kunskap om vad som är naturligt och sannolikt. Rimliga manliga attityder kommer att främjas genom utbildning och stödjas av anpassning. Vi antar att humanismen kommer att bredda vägen för social och mental hygien och motverka sentimentala och overkligt förhoppningar och önsketänkande.

12: Tron på att religionen måste arbeta mer och mer för livsglädje, uppmanar religiösa humanister till att främja det kreativa hos människan och uppmuntra till insatser som bidrar till tillfredsställelse i livet.

13: Religiös humanism hävdar att alla organisationer och institutioner finns för att uppfylla människors liv. Den intelligenta utvärderingen, innebär transformation, kontroll och ledning av sådana sammanslutningar och institutioner med syfte att förbättra människors liv. Syftet och programmet är humanism. Visst religiösa institutioner, deras rituella former, kyrkliga metoder och gemensamma aktiviteter måste så snabbt som möjligt beredas tillfälle till sådan förändring att man kan fungera effektivt i den moderna världen.

14: Humanister är fast övertygade om att nuvarande tillgreppsbrott och resultat motiverade samhället har visat sig vara otillräckliga och att en radikal förändring i metoder, kontroller och motiv skall väckas. En socialiserad och kooperativa ekonomiska ordningen måste upprättas på det att en rättvis fördelning av medlen för livet vara möjlig. Målet med humanism är en fri och universell samhälle där människor frivilligt och intelligent samarbetar för det gemensamma bästa. Humanister kräver ett jämnt fördelat liv i en jämnt fördelad värld.

15: Vi påstår att humanismen kommer att: (a) bekräfta liv hellre än att förneka det, (b) söka för att få fram möjligheterna i livet, inte fly från dem, och (c) sträva efter att skapa förutsättningar för en tillfredsställande liv för alla, inte bara för ett fåtal. Denna positiva moral och avsikt kommer att vägleda humanism, från detta perspektiv, den inriktning, de tekniker och insatser kommer humanismen att flöda.

AVSLUT

”Så står teserna för religiösa humanism. Även om vi anser att de religiösa former och idéer från våra fäders inte längre är tillräckliga, är strävan efter det goda livet fortfarande en central uppgift för mänskligheten. Människan är äntligen medveten om att hon ensam är ansvarig för genomförandet av sina drömmar, att hon inom sig har makten över sina prestationer. Hon måste sätta intelligens och vilja för uppgiften.”

KOMMENTARER

Punkt  1: Ett sådant ställningstagande förutsätter att universum alltid har existerat. Eftersom vi inte kan förklara vare sig slut eller början utom Big Bang som också måste ha föregåtts så kan vi inte fastställa vad som är självexisterande och skapat.

Punkt 6: I Paul Kurtz förändring till nya manifest blev resultaten ATEISM, NATURALISM och NYATEISM

Punkt 8: Den humanistiska psykologin som Abraham Maslow, Carl Rogers med flera kom att utveckla under 1960-talet omfattar samma grundsyn dock utan religiös inblandning.

NYA MANIFESTOS AV PAUL KURTZ

1973 ändrades innehållet av Paul Kurtz till den ateistiska och rasistiska rörelse det idag är.

Det ursprungliga manifestet kom att ligga till grund för påföljande versioner av Humanist manifesto vilket i sin tur bildat värdegrund för den ateistiska Internationella Humanistunionen (IHEU).

Humanist Manifesto fick tilläget nr 1 av IHEU. Ursprunget var inte tänkt att förändras i den riktning som IHEU tog.

Den av unitarianismen inspirerade humanistiska rörelse kapades och förvanskades av Internationella Humanistunionen, IHEU med Humanist Manifesto II och sedan Amsterdamdeklarationen. De påföljande manifesten visar att de är naturalister – allt i världen kan förklaras naturligt och det finns inte någon andlig andra sida, något övernaturligt eller metafysiskt.

ANDRA HUMANISTISKA MANIFEST

Manifeste pour un humanisme contemporain (2012)

Föreningen Humanism och Kunskaps Humanism Manifesto 2012.