Vetapedia

Alternativet till Wikipedia

Kategori: Politik (Sida 1 av 2)

Suveränitet

Suveränitet är en term inom statsrätt och internationell rätt som handlar om självständighet (autonomi) från yttre kontroll och den högsta politiska makten i samhället.

Suveränitet skiljer från lydstater (vasallstater) och provinser (delstater). Statens rätt till suveränitet är en allmän rättsprincip och innebär att den enda som kan stifta lagar och döma efter dessa lagar är den suveräna staten.

Begreppets historik

William Blackstone hävdade i Commentaries on the Laws of England (1765–1770) att det i alla stater måste finnas en högsta, obetvinglig, absolut och okontrollerad auktoritet, vilket är vad som berättigar suveränen. Konsekvenserna för en demokrati är att vare sig kung eller president står över denna lag utan måste underordna sig folkets vilja genom de folkvalda.

Suveräniteten berör också en annan rättsprincip, den om nationellt självbestämmande, det vill säga den kollektiva rätten för folk att bestämma över sitt eget öde. Den enskilda individen suveräniteten tar stöd i de mänskliga rättigheterna, det vill säga individens rätt gentemot staten.

Roger Scruton skiljer suveränitet i två delar:

Extern suveränitet: det internationella erkännandet att staten ifråga har jurisdiktion över ett visst folk och över ett visst territorium. Det ses också som förverkligandet av den sociala och politiska ordningen.[Rosseau]
Intern suveränitet: Politisk makt över befolkningen. Carl Schmitt ansåg att sådan suveränitet har den som tar kontrollen under kris, och att när så sker är det per definition legalt. Detta kallas också koersiv inre suveränitet, det vill säga att de facto (i praktiken) men inte de jure (juridiskt) inneha den politiska kontrollen.

Folksuveränitetsprincipen, fr. franskans Souveraineté Populaire, principen att all offentlig makt skall utgå från en folkvald församling. Folksuveränitetsprincipen är ett fundament för demokratibegreppet.

Folkrättsligt handlar suveräniteten om staters relationer till varandra, och det innebär dels att andra stater erkänner en annan stats regering, dels territoriell suveränitet där andra staters gränser respekteras. FN kan bryta mot den externa och interna suveränitetsprincipen om FN:s säkerhetsråd anser att situationen i landet utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet och det begås allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.

EU-lagar gäller framför svenska lagar
Sverige har genom två omröstningar i Riksdagen övergivit suveräniteten och i grundlagen gett EU makten över lagstiftning och överhöghet när det rör en rad frågor.

EUs Överstatligheten innebär att Sverige måste följa besluten även om Sverige röstat emot beslutet i ministerrådet.

Sveriges demokrati vilar således inte på svensk grundlag och har övergett sin självständighet. Det innebär en bräcklig grund för demokrati och valfrihet vilket har tydliggjorts vid flera tillfällen då Sverige beordrats uppdrag som rör exempelvis flyktingar.

Du sköna nya värld

Du sköna nya värld (engelsk originaltitel: Brave New World) är en framtidsvision i en roman av Aldous Huxley utgiven 1932. Titeln är ett citat från Shakespeares pjäs Stormen.

Historien utspelar sig i en avlägsen framtid där alla människor är hårt kontrollerade och utan chans till ett fritt liv. Barnen skapas på artificiell väg och anpassas under fosterstadiet genom kemisk påverkan till sin plats i ett kastliknande samhälle. Persontyperna Alfa och Beta får höga och mellanhöga positioner i samhället med ansvar för administration, medan Gamma, Delta och Epsilon ska utföra enkla arbetaruppgifter med begränsade krav på tankeförmåga. Människorna utsätts ständigt för indoktrinering och propaganda, även under sömnen. Huvudpersonerna är Bernard Marx, Helmholtz Watson och vilden som skiljer sig från de andra genom att ha fötts på naturlig väg och hans mor är Linda.

För att hålla människorna drogade till medgörlig nivå tilldelas de dagligen en ranson av soma som alla måste ta.

Verkligheten som inspirationskälla:

Aldous Huxleys halvbroder Julian Huxley hade store visioner om världsregering: – ”Vi ser till att utveckla ett system för en världs lag och en världsordning baserad på transnationell federal regering.”

Julian Huxley tog initiativ till ”The International Humanist and Ethical Union” IHEU bildat 1952 (i Sverige representerat av Förbundet humanisterna). Genom att Huxley också hade bildat UNESCO redan 1945 och var dess generalsekreterare åren 1947-49, fick även skeptikerrörelsen direkt inflytande i FN. Man kan redan här se en agenda som skulle komma att mynna ut i dagens ateistiska naturalister under den felaktiga beteckningen humanister.

Aldous Huxleys ”Du sköna nya värld” var en skräckvision som motpol till Julians försök att skönmåla sina idéer om världsherravälde. Aldous kanske försökte få halvbrodern att förstå vart hans idéer skulle kunna leda.  Aldous Huxley sa i ett tal på Berkeley Universitetet den 20 mars 1962, strax innan sin död, att ”Brave New World” och Orwells ”1984” inte var enbart fiktiva utan beskrev en plan utformad av eliten för två typer av kontrollerade och förslavade samhällen.

Källor
Huxley, Aldous (2003). Du sköna nya värld. Stockholm: Lind & Co. ISBN 91-89538-58-7
Huxley, Aldous (1964). Framtidens värld. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Islamiska staten, ISIS

Islamiska staten i Irak och Syrien, förkortat IS, ISIS eller ISIL (arabiska: ?????? ????????? ad-dawla al-islamiyya (fi al-Iraq wa ash-Sham), även kallad Daesh, är en väpnad salafijihadistisk milis aktiv i Irak och Syrien och med terroraktiviteter över hela världen.

Den USA-ledda invasionen av Irak då man avsatte diktatorn Saddam Hussein anses vara upphovet till ISIS. I samband med den fortsatta utvecklingen av Irakiska samhället hölls Baathpartiet (Saddam Husseins parti) utanför av den USAledda koalitionen och det drabbade den sunnimuslimska minoriteten på ett sätt som anses ha lett till bildandet av ISIS.

I juni 2014 utropade gruppen ett världsvitt kalifat med religionpolitisk auktoritet över alla muslimer. Sedan dess refererar gruppen till sig själva enbart som ad-Dawla al-Islamiyya (Islamiska staten). Hösten 2014 beräknade CIA att man hade 31 000 stridande i Irak och Syrien varav ett stort antal rekryterades från muslimer boende i Europa, Asien, Mellanöstern och Afrika.

Islamiska staten styrs av en hård tolkning av sharialagar.
Det har inneburit ett brutalt våld mot dem som inte delar deras tro med attacker på civila, tortyr, avrättningar och bortrövanden. Bland de etniska och religiösa grupper som utsatts för övergrepp finns assyrier/syrianer, druser, kristna, kurder, mandeer, shabaker, shiamuslimer, turkmener och yazidier. Även traditionella sunnimuslimer, inklusive utövare av sufism, som motsatt sig IS härjningar har drabbats av vedergällningsattacker. I Irak märker ISIS dörrar till kristnas bostäder med ett ‘N’ (för ‘nasarin’, en lokal term för kristna) och förseglar dörrarna, samt hotar med avrättning om personerna inte omvänder sig och betalar skatt till ISIS.

Rekrytering
Islamiska statens snabba tillväxt anses vara en följd av dess ledare, Abu Bakr al-Baghdadi, av finansiering från Saudiarabien, donationer från Gulfstater, framgångsrik rekrytering på sociala medier (även från Västeuropa och USA) och samarbete med olika sunnitiska grupper under syriska inbördeskriget.

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén