Vetapedia

Alternativet till Wikipedia

Kategori: Ideologier

Henry T Laurency

Henry T Laurency

Henry T Laurency

Henry T Laurency, pseudonym för Henrik von Zeipel (1882-1971) var en svensk filosof, teosof, esoteriker och författare.

Författaren bakom pseudonymen
Henry T. Laurency, är en pseudonym för Henrik Theofron Laurentius von Zeipel (Henrik Theofron Laurentius” blir på ”engelska” Henry T Laurency)
Laurency ägnar ett kapitel i sin självbiografi med argumentation om varför han valt att vara anonym, men valet av pseudonym med en stark koppling till förnamnen visar att han inte önskade att vara helt anonym efter sin död.

Laurencys anonymitet
Laurencys anonymitet och litteratur är ett känsligt ämne. I boken Livskunskap 4, kapitel 1.4 och 1.5 argumenterar Laurency för sin rätt till anonymitet. Förlagsstifltelsen Henry T Laurency som publicerar Laurencys böcker, drivs av esoterikern och översättaren Lars Adelskogh, vill bevara författarens anonymitet i enligt Laurencys biografi. Håkan Bomqvist som var en av stiftelsens medarbetare har senare offentligtgjort namnet bakom Laurencys pseudonym. Blomqvist har även skrivit skarpt kritiska artiklar om Adelskogh och Laurencys filosofiska lära.

Henrik von Zeiplel
Henrik von Zeiplel född den 9 juli 1882 i Åsbo, Boxholms kommun, Östergötlands län, som yngsta barnet i en barnaskara om 8 barn. Den 21 Augusti 1926, vid 44 år ålder, gifte Henrik sig med Rut Eleonora Björkman, som då var 27 år. Rut Björkman dog den 27 Oktober 1950. De fick inga barn tillsammans. Henrik von Zeipel var 88 år vid sin död, den 12 mars år 1971 i Annedal, Göteborgs kommun, och gravsattes den 19 april 1971 på Kvibergs kyrkogård, minneslund, Göteborg.[1]

Personlighet

Laurency beskrivs av sina samtida som en tänkare med en ganska särpräglad personlighet och med framträdande sociala intressen. Han beskrivs som en man med många intressen kringsynt och beläst inom filosofi och statistik, som prövat mycket i tanke och liv men också som en mycket berest man.[2]

Laurencys litterära produktions omfattar närmare 4000 sidor. Under Laurencys livstid utgavs två böcker. De vises sten (1950) och Kunskap om verkligheten. (1961) Författaren Laurency efterlämnade en rik samling uppsatser som Förlagsstiftelsen Henry T Laurency (bildad 1979) utgav boken Människas väg och bokserien Livskunskap om fem delar, efter Laurencys död. Det finns fortfarande ej utgivet material, bla Laurencys dagbok enligt Håkan Blomqvist

Biografi

Laurencys filosofisk studier

Laurency studerade under åren 1911-1913 vid Uppsala universitet, där han fick en grundlig skolning i filosofi av Axel Hägerström (praktisk filosofi) och Karl Hedvall (teoretisk filosofi) Axel Hägerström, professor vid Uppsala universitet är mest känd som grundare av den sk Uppsalafilosofin, som skarpt kritiserade filosofiska viljeteorier för dessas olika grad av fiktion och metafysik. Laurency har sammanfattat sin kritiska syn på både grekiska filosofer

och sentida filosofers och filosofier i kapitel 5 i boken Kunskap om verkligheten

Filosofer som omnämn och kortfattat analyseras är klassiska grekiska som Pytagoras, Sokrates, Platon, Aristoteles, Epikuros, Krysippos, Plotinos och sentida filosofers som Bacon, Descartes, Hobbes, Spinoza, Leibniz, Locke, Berkeley, Hume, Kant, Fichte, Schelling, Hegel, Schopenhauer, Hartmann, Spencer, Bergson)

Laurencys esoteriska studier

Laurencys esoteriska litteraturstudier pågick under åren 1917–1925 och återupptogs senare, år 1952 efter att bocken De vises sten utgivits. Laurency skänkte år 1929 sin esoteriska boksamling till Stockholms Stadsbibliotek, som enligt honom förskingrade boksamlingen som kan ha omfattat över 200 böcker.

Laurency studier omfattade alla större teosofer och esoterisk författare. Helena P Blavatsky, Henry S Olcott, William Q Judge, Alfred P Sinnet, Charles W Leadbeater, Annie Besant, Mabel Collins, Rudolf Steiner, Max Heindel, Jiddu Krishnamurti, Alice A Bailey och Arthur E Powell som omnämns i Laurencys alster.

Filosofi

Den filosofiska lära som Laurencys filosofi vidareutvecklat och anknyter till kallas Hylozoik. På svenska Wikipedia finns ingen artikel skriven, men mer finns att läsa på engelska Wikipedia under Hylozoism

Laurency fortsätter Sinnetts och Leadbeaters verk

Sinnett, Leadbeater och Laurency äro de enda västerländskt orienterade esoteriska författare.

Bibliografi
Nedan böcker är publicerade i bokform och PDF format av Förlagsstiftelsen Henry T. Laurency och de finns även att läsa online på Förlagsstiftelsens officiella webbsida

Svenska
1949 De vises sten, 364 sidor, ISBN 91-85922-12-9
1961 Kunskapen om verkligheten, 286 sidor, ISBN 91-85922-01-3
1998 Människans väg, 804 sidor, ISBN 91-85922-16-1
1986 Livskunskap Ett, 446 sidor, ISBN 91-85922-05-6
1987 Livskunskap Två, 464 sidor, ISBN 91-85922-06-4
1989 Livskunskap Tre, 410 sidor, ISBN 91-85922-08-0
1995 Livskunskap Fyra, 398 sidor, ISBN 91-85922-11-0
1995 Livskunskap Fem, 408 sidor, ISBN 91-85922-13-7

Engelska
The Knowledge of Reality. Översättning av Kunskapen om verkligheten.
The Philosopher’s Stone. Översättning av De vises sten
The Way of Man. Översättning av Människans väg
Knowledge of Life One. Översättning av Livskunskap Ett
Knowledge of Life Two. Översättning av Livskunskap Två
Knowledge of Life Three. Översättning av Livskunskap Tre
Knowledge of Life Four. Översättning av Livskunskap Fyra
Knowledge of Life Five. Översättning av Livskunskap Fem

Finska
Tieto todellisuudesta. Översättning av Kunskapen om verkligheten.
Viisasten kivi. Översättning av De vises sten

Referenser

  • [S61] Dödboken 1901-2009, Sveriges Släktforskarförbund, (N.p.: Sveriges Släktforskarförbund, 2010).
  • Notis i Morgon-Tidningen 9 juli 1947, vid Henrik von Zeipels pensionering
  • http://www.synonymer.se/?query=kringsynt
  • http://paranormal.se/topic/hylozoik.html
  • Håkan Blomqvist (nr 1, 1992, sid 18-21). Sökaren återgiven på Paranormal.se

Externa länkar

Teosofi

Den enkla och entydiga innebörden av teosofi, utifrån Adyar-rörelsen, är ett fritt sökande utifrån tre syften:

  1. Att bilda en kärna av mänsklighetens allmänna broderskap utan åtskillnad med avseende på ras, trosbekännelse, kön, eller samhällsställning eller hudfärg.
  2. Att uppmuntra jämförande studier i religion, filosofi och vetenskap.
  3. Att studera oförklarade naturlagar och människans latenta krafter.

Externa länkar

Teosofiskasamfundet.se

Teosofiska Samfundets stiftande och utveckling, Herbert Edlund

TS-Adyar.org

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén