Vetapedia

Alternativet till Wikipedia

Library - Wallpapersafari.com

Sökresultat: ”nyateism” (Sida 1 av 7)

Nyateism, nyateister

Nyateism myntades då Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris och Christopher Hitchens framträdde gemensamt vid en offentlig debatt 2007 under namnet ”the Four Horsemen of New Atheism” (nyateismens fyra ryttare). Temat var deras kritik mot religion.
De förespråkar att religion inte ska tolereras utan istället konfronteras, kritiseras och utsättas för rationella motargument var än religiösa uttryck förekommer.

Flera bästsäljande böcker mellan 2004-2007 skrivna av ”nyateismens tre ryttare” etablerade begreppet nyateism.

New Atheism enligt den engelskspråkiga versionen av  Wikipedia.

Kritik mot nyateismen och nyateisterna

I en artikel i Svenska Dagbladet, rubricerad ”Nyateismen diskvalificerar sig själv” från 20 mars 2012, blir  termen för första gången allmänt känd i den svenska debatten. Två religionsdebattörer vid namn Per Ewert och Mats Selander skriver att högljudda nyateister från förbundet ”Humanisterna” inte lever upp till de ideal av tolerans, rationalitet och vetenskaplighet med vilka de själva kritiserar religionen.

Börje Peratt ordförande i föreningen Humanism och Kunskap instämmer i sin debattartikel ”Fullt möjligt förena tro och vetenskap” från 23 mars 2012 i SvD i kritiken. Peratt menar att föreningen ”Humanisterna” på intet sätt representerar sann humanism utan istället kapat begreppet för att kampartat fördriva svenska medborgares fria rätt att ha en livsåskådning. Därmed är (anti)-”Humanisternas” nyateism ett hot mot de mänskliga rättigheterna som tydligt slagit fast allas rätt till en livsåskådning och frihet från förtryck.

Humanismens värderingar finns nedtecknade i mänskliga rättigheter vars ideologi och grund kan sägas ha inletts med Magna Charta 2015 och som sedan utvecklats i Bill of Rights (i England en lag från 16 december 1689), vilket också ingår i en dokumentation av de centrala och internationella texter och konventioner som publicerats sedan Magna Charta och fram till idag.

Se Mänskliga Rättigheter

 

 

Skeptisk om skeptiker / Skeptical about skeptics

Skeptisk om skeptiker / Skeptical about skeptics bildades i slutet av 2014 som efterföljare till ”Skeptical Investigations” på skepticalinvestigations.org som löpte 2004-2014.

Skeptisk om skeptiker är en internationell gruppering av forskare som har som syfte att motverka fientligt och dåligt underbyggda attacker som riktats av dogmatiska skeptiker mot banbrytande forskare och deras forskning.

Sund skepsis är en viktig del av vetenskap men pseudoskeptiker som kallar sig skeptiker, utnyttjar okunskap som ett vapen för att försvara sin rigida ideologi.

Denna ideologi har flera motiv och den är grundlagd och fastslagen av psykologiprofessor Paul Kurtz i ett antal manifest i CSICOP (Committee for the Scientific Investigation of Claims of the Paranormal). Professor Marcello Truzzi som var med i CSICOP från början hoppade av då han insåg att detta var inte sund skepticism utan syftade till att prångla ut en uppfattning som saknade vetenskapligt stöd. Truzzi ansåg rörelsen vara dominerad av pseudoskepticism.

Konsekvensen av ett sådant förhållningssätt hämmar fri forskning. Den nyateism som följde i spåren på denna rörelse avfärdade en rad företeelser som rör inte bara andliga fenomen utan även medvetande och livets och människans egenskaper.

De tror enbart på rent materiella världen, ett universum fyllt med maskinliknande varelser. De tror att levande sinnen är inget annat än hjärnans kemi, att medvetandet är en illusion och avfärdar automatiskt några bevis på motsatsen.

Medlemmar av militanta skeptiska organisationer tänker ofta på sig själva som försvarare av vetenskap och förnuft mot vidskepelse. Detta är värdiga mål, men vi på Skeptisk mot Skeptiker anser att vetenskap och förnuft skall beakta bevisen för oförklarade fenomen vetenskapligt, snarare än att anta a priori att de inte existerar. Vi värdesätter vetenskap och skepsis, men inte vetenskaplig fundamentalism. Vårt syfte är att sätta strålkastare på dessa självutnämnda portvakter och motverka deras dogmatiska argument.

Militanta skeptiska organisationer kan också beskrivas som antihumanismens föreningar.

På Skeptical about Skeptics finns en sitemap som visar vilka pseudoskeptiker som granskats.

Foliehatt

Foliehatt,   filmen "Signs" (2002) - Foto: Touchstone-Pictures (IMDB)Foliehatt är ett begrepp som uppstått i samband med en science fiction-novell ”The Tissue-Culture King”, av Julian Huxley (1927) där en metallklädd hjälm används som skydd mot tankeläsning. Julian Huxley mer känd för ”Du sköna nya värld” kom att tillsammans med George Orwells 1984 förebåda en värld av intolerant, materialistisk, ateistisk makt där man vänder på begreppen så att krig är fred, okunskap är kunskap och antihumanism är humanism.

Bild: Foliehatt, filmen ”Signs” (2002) – Foto: Touchstone Pictures (IMDB)

Kritik

Orwells och Huxleys materialistiska framtidsvisioner kan anses vara helt eller delvis förverkligad genom Paul Kurtz organisationer, i Sverige representerad av skeptiker från föreningen Vetenskap och Folkbildning och Förbundet Humanisterna. Inom dessa organisationer används foliehatt om alla som inte ställer upp på föreningarnas världsuppfattning av nyateism, scientism (överdriven tro på ffa. naturvetenskap) och antihumanism.

Begrepp som används för att beskriva meningsmotståndare är nedvärderande och raljerande, såsom; ”pladder, sladder, foliehatt”, då man inte förmår föra en civiliserad dialog.

Dessa skeptiker kännetecknas av pseudoskepticism och av en grundmurad rigiditet därmed uppfyller dessa skeptiker kriterierna för att själva vara foliehattar eftersom de skärmat av sig från ett bättre vetande.

Dessa foliehattar uppvisar en obefintlig självrannsakan eller granskning av verkligheten utan är fast i sina fördomar. Bristande källkritik är utmärkande drag. Samtidigt använder man motsvarande omdömen om dem man utser som fienden. Denna slags överföring av egna brister och projektion av svagheter kan ha sitt ursprung i mental störning.

Kommunikationsforskare Per Anders Forstorp beskriver i studien Makten över folkvettet: Skeptiker i svensk offentlighet, ingående föreningen Vetenskap och Folkbildning, dess militäriska organisation, uppbyggnad av anonyma förföljare och ofta aggressiva mentalitet.

Kritik mot posten ”foliehatt” på Wikipedia

Posten ”Foliehatt” på Wikipedia är initierad av Jacob Lundberg således öppen identitet vilket är ovanligt. Hans text är saklig. Sedan kommer Rigwelter (Mattias: ägnar sig åt städarbeten och andra vaktmästarsysslor. Jag är administratör och byråkrat) med versioner som är mer av pseudoskeptisk karaktär. Man kan följa diskussionen och se hur den är utformad av dessa ”skeptiker” på ett sådant sätt så att de själva inte kan utpekas som foliehattar.

Offentliga personer (och medier) som i den öppna debatten utpekar andra personer till foliehattar

Bland dem som använder Foliehatt om meningsmotståndare finns:

  • Riksdagsledamot Fredrik Malm (FP) numer (L) [1]
  • P1-programmet Genier och foliehattar (Martin Wicklin). [2]

Källor

1) MP-ledamots massmejl väcker kritik, AB LÄNK
2) Producerat av Tredje Statsmakten (public service) för SR.

Sida 1 av 7

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén