Vetapedia

Alternativet till Wikipedia

Search results: "Humanism" (Sida 1 av 13)

Humanism

Humanismens värdegrund innebär tolerans, öppenhet och respekt för vars och ens livsåskådning vilket ligger till grund för FNs konventioner om mänskliga rättigheter. Humanismen menar att den enskilda individen själv får ta ställning i frågor som rör ideologi och trosuppfattning. Humanismen är på det sättet odogmatisk.

Bakgrund

Historiskt antas Humanismen ha sitt ursprung i antikens Grekland och i Kina där den kinesiska filosofen Kung Fu Tzu (Konfucius) tankar om jämställdhet och balans mellan man och kvinna fick stor spridning för 2500 år sedan.

I Grekland var det flera filosofer och läkare som lade grunden till en humanistisk syn, inte minst läkekonstens fader Hippokrates [1] [2] och Askleipos som sedemera blev gudaförklarad.

Humanism hade initialt både ett filosofiskt och ett vetenskapligt förhållningssätt. ”Humanitas” härstammar från antika Greklands stoicism som förkunnade att medborgarna (dock inte slavarna) är jämlika. Jämför med FN´s deklaration om de mänskliga rättigheterna artikel 1:

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Jämför med USA´s självständighetsförklaring:

”Alla människor har skapats lika med okränkbara rättigheter. Bland dessa rättigheter är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka.”

Den process som lett fram till deklarationer som gäller allas rätt till frihet inleddes skriftligen kanske för 1700 år sedan då den romerska fältherren Scipios nedtecknade grymheterna och de orättfärdigheter som ledde fram till slavarnas kamp för frigörelse.

Biskopen Aurelius Augustinus (354 – 430) som föddes i nuvarande Algeriet skrev ”De civitate Dei” (Guds stad) där han fördömde krig och mord och satte människans liv före allt annat.

Sokrates ansåg att människor måste lära sig att tänka självständigt för att kunna utveckla goda värderingar i livet. Konfucius menade att samhällets uppgift var att arbeta för allas bästa i motsats till diktatoriska härskare skulle sko sig på befolkningen.

Den unitariska kyrkan (Unitarianism) utvecklade tanken om sekulär humanism som står för att man bör hålla isär tro och vetenskap men att båda är likvärdiga och bör respektera varandra.

Humanismen idag

Humanismen är en antiauktoritär filosofi som betonar behovet av förnuft och frihet och ett nödvändigt behov av empati för andra människor när vi grundar våra egna värderingar.

Den humanistiska moralen bedömer olika handlingar utifrån den effekt handlingen får för andra människor.

En humanist utgår från att meningen med livet ligger i att möta våra mänskliga behov: intellektuella, känslomässiga och andliga.

Rätten till sitt eget liv – hörnstenen i Humanismen är grundläggande för FN´s konventioner och basen i mänskliga rättigheter. Varken religion, politik, familj, skola eller samhällets institutioner får kränka denna lagstadgade grund. Andligheten är humanismens hjärta. I den finns styrkan att välja, förmågan att tro och viljan att leva som är mycket mer än att bara överleva. (Börje Peratt, Succebo 2011)

Referenser

1) Nedtecknat pergament av Hippokrates ed (Wikicommons)

2) Hippokratisk medicin

Transhumanism

Denna text är kopierad från Wikipedia. Wikipedias version av ordet transhumanism enligt nedan anses inte vara vilseledande av Vetapedias redaktion. Vetapedia kommer snart in med en egen text.

Se även: ”Life science”

Transhumanism är en internationell intellektuell och kulturell rörelse som förespråkar användning av teknik för att förbättra och utöka människans mentala och fysiska egenskaper.

Enligt transhumanismen har människan onödiga brister som leder till handikapp, lidande, sjukdom, åldrande och död, och dessa vill man överkomma.

Transhumanistiska tänkare studerar utvecklingen och användandet av teknik som kan användas för att förbättra människan, och vad denna kan ge för möjligheter och få för konsekvenser.

”Transhumanism” ses ofta som en synonym till mänsklig förbättring och rörelsen symboliseras ibland med tecknen >h eller h+. Även om den första kända användningen av termen ”transhumanism” är från 1957, så kom begreppets nutida mening till under 1980-talet, när futurister i USA började organisera vad som sedan dess har vuxit till den transhumanistiska rörelsen. Enligt transhumanistiska tänkare kan människan så småningom komma att få så väldigt utökade förmågor att termen ”post-människa” vore mer lämplig än ”människa”.

Transhumanism refereras därför ibland till som ”posthumanism” eller en form av transformationell aktivism inspirerad av posthumanistiska ideal.

Frågan om hur en transformerad framtida mänsklighet kommer att se ut i framtiden har intresserat en rad anhängare och kritiker från ett antal olika perspektiv och discipliner.

Transhumanism har beskrivits av en kritiker, Francis Fukuyama, som ”världens farligaste idé”.

Källa: Wikipedia

Sekulär humanism

Sekulär humanism är i sin ursprungliga betydelse en religion. Detta står i motsats till den förvanskade form som återfinns på Wikipedia. Här beskrivs enbart den nyateism som efter 1952 successivt introducerades av Julian Huxley och som efter hans död 1975 realiserades av Paul Kurtz.

Sekulär humanism som begrepp användes inom Unitarianism redan under 1800-talet, en religiös rörelse som ville klargöra skiljelinjen mellan religionens sfär och vetenskapens sfär och samtidigt förklara hur de förhåller sig till varandra.

Definitionerna av sekulär humanism och religiös humanism kan ha sitt ursprung i och med publiceringen av ”Mänsklighetens religion” (The Religion of Humanity, 1875) av Octavius ??Brooks Frothingham (1822-1895), son till den framstående unitariska prästen, Nathaniel Langdon Frothingham (1793-1870), pastor i First Unitarian Church of Boston, 1815-1850. I själva verket, hävdade man att humanismen var ”den nya religionen”.

Unitarianisterna kallade sig själva för ”religiösa sekulära humanister”. De ansåg att samhället behövde andlighet, mänskliga rättigheter men också sekularisering av religion och fri vetenskap. Trosföreställningar skulle inte påverka vetenskapens metod och arbete.
Rörelsen skulle verka för samförstånd, inte splittring.

Raymond Bennett Bragg (1902-1979), unitiarisk präst, tog på 1930-talet initiativ till att bilda den internationella Humaniströrelsen.

Ett Humanist Manifesto som publicerades 1933. undertecknades av 34 på sin tid berömda och inflytelserika personer, varav 15 tillhörde den unitaristiska kyrkan.

På 1950-talet sökte humanister och fick skattefri status som religiösa organisationer. Även Högsta domstolen i USA, talade 1961 i termer av sekulär humanism som en kristen religion. Från 1962-1980 var detta inte en kontroversiell fråga.

Men sedan började andra kristna att utmana ”etablering av religion” som representerade Sekulär Humanism i offentliga skolor. Kristna använde samma taktik Ateister hade använt för att utmana bön och bibelläsning under ”Establishment Clause of the First Amendment”.

Unitarier har gått i spetsen för införandet av sekulär humanism i det moderna livet. Deras uppenbara samband med religion har gett dem en mantel av religiös fromhet som kan bedra. Det har skapat dem en ideologisk bro över vilken har färdats, från tyska och amerikanska filosofiska ”tankesmedjor” i samhällets huvudfåra och mynnat ut i den mest avantgardistiska sekularism. När sekulär humanism gör stora framsteg, vare sig i den politiska, sociala eller religiösa sfären, kan du vara säker på att det finns unitariska figurer som antingen arbetar ute i det fria eller bakom kulisserna för att åstadkomma dessa framsteg.

Truth Magazine Daniel H. King Lakeland, Florida
Guardian of Truth XXVIII: 14, pp. 419-422 July 19, 1984

Förändringen av innebörden i sekulär humanism ägde främst rum inom Internationella Humanistunionen.

Sida 1 av 13

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén